Läkares ställning och villkor

Fram till 2011 fanns skrivningar i kollektivavtalet som stadgade minimilöner för AT-läkare i 
Sverige. Under våren 2023 släppte Arena Idé en analys över löneutvecklingen för olika 
yrken baserat på Medlingsinstitutets siffror som visade att läkare generellt, och underläkare 
innan legitimation i synnerhet, tappat i löneutvecklingstakt jämfört med övriga samhället (1).

Förbundsordförande Sofia Rydgren Stale bemötte siffrorna från Medlingsinstitutet i en artikel 
i Läkartidningen gällande att den partsgemensamma statistiken visade på lönutvecklingstakt 
för specialistläkare i linje med märket för samma period (2015-2021) som rapporten berörde, 
men att AT- och ST-läkare löneutveckling varit sämre än genomsnittet (2).

Vet läkarförbundet hur avskaffandet av minimilöner påverkat underläkarnas löneutveckling?

Argument mot minimilöner som ofta förs fram är att det riskerar att normera lönerna neråt, 
slå sönder fungerande löneförhandlingsprocesser och att nivån som definieras som ett golv, 
snarare blir ett tak för den som söker arbete. Dock förekommer minimilöner hos våra 
grannländer som inte verkar ha drabbats av samma reallönetapp som svenska underläkare.
Det är inte ovanligt att svenska underläkare möts av ett löneerbjudande ”som inte går att 
förhandla” – i princip ett ensidigt arbetsgivarbeslut, och således inte får möjlighet att påverka 
sin lön. Årets AT-rapport visar att enbart 19 procent av de svarande AT-läkarna kunnat 
påverka sin lön inför anställning.

Fungerar individuella löneförhandlingar för underläkare, i synnerhet innan de erhållit 
legitimation? Utvecklades underläkarlönerna bättre eller sämre under den tiden som vi hade 
minimilöner inskrivna i kollektivavtalen, eller tvärt om?

Läkarförbundet behöver därför göra en grundlig analys av minimilönernas betydelse för 
löneutvecklingen för underläkare. Våra medlemmar jobbar efter evidensbaserade principer
och förväntar sig att vi gör detsamma när vi förhandlar för deras räkning.