Läkares ställning och villkor

Möjlighet till olika anställningar och anställningsformer ökar flexibiliteten för både arbetsgivare och arbetstagare. Det motverkar även inlåsningseffekter i ersättningar. Med rimlig och marknadsmässig ersättning behöver inte egenföretagandet ”bara” vara en bisyssla, utan egen/ensamföretagandet kan vara en flexibel heltidssysselsättning, med större möjlighet till inflytande över en mängd individualiseringar i arbetsförutsättningarna, så som arbetstider, arbetsplats, delad tjänst, med mera.
 

Många läkarlinjer står obemannade framförallt i glesbygden och vårdcentraler står utan läkare. Patienterna hänvisas till akutmottagningarna på sjukhusen vilket många gånger är fel vårdnivå. Många andra verksamheter är beroende under kortare eller längre perioder av konsulter. Så även i sjukvården där de högkompetenta läkarna efterfrågas. Flexibla anställningsformer kan underlätta läkarförsörjningen i hela landet avsevärt och borde unerlätt den lagstadgade rätten till lika vård i hela landet.

Att täcka upp med konsulter (bemanningsläkare) har på senare tid försvårats då Sveriges kommuner och regioner (SKR) genom (olaglig)kartellbildning bestämt en maxtaxa som understiger andra akademiska kompetensers ersättningsnivåer. Arvodet ska bekosta sociala avgifter, semesterersättning, pensionsavsättning, resor, boende och administrativa kostnader. Med rådande marginalskatt blir det inte mycket kvar och knappt lönsamt att bege sig till annan ort.

SKR har således låst ersättningsnivåerna för läkare och tagit på sig ansvaret att monopolstyra marknaden genom (olaglig) kartellbildning för den regionala vården. Beslutet om en så pass låg maxtaxa måste uppfattas som kontraproduktivt (om inte också olglig). 

Aktuellt: För att hindra fortsatt flykt av läkare måste man acceptera och säkerställa individuella och marknadsmässiga ersättningar för att inte riskera att delar av sjukvårdsystemet skall tyna bort.