Läkares ställning och villkor

En rapport från 2019, framtagen av Sveriges läkarförbund i samarbete med McKinsey, visar att läkare i genomsnitt använde cirka 19 procent av sin arbetstid – motsvarande en hel arbetsdag per vecka – på administrativa uppgifter. Undersökningen visade också att det i primärvården kan vara upp mot en tredjedel av arbetstiden. 
Administrativt arbete skiljer sig inom professionen utifrån både specialitet och arbetsplats, men alla läkare har administrativa arbetsuppgifter i stor utsträckning. Administrationen omfattar både direkt och indirekt patientarbete. Det handlar om rent administrativa sysslor som ibland inte tillför värde till patientmötet, men som i stor utsträckning ofta är en förutsättning för god kvalitet på vården och ökad patientsäkerhet.

Det finns en uppsjö av olika arbetsuppgifter som inkluderas i begreppet administration för läkare. Självklara delar är journalföring, remisshantering, signering, utfärdande av intyg och receptförskrivning mm. Mer osynliga uppgifter inkluderar möten för verksamhetsutveckling, föreläsningar inklusive förberedelser, handledning, konsultation mellan specialister, deltagande i regionala och nationella arbetsgrupper etc. Det är inte osannolikt att nya administrativa uppgifter har tillkommit sedan 2019, och att befintliga tar mer tid (nya IT-system, fler klick, färre medicinska sekreterare). 

Trots denna välkända arbetsbelastning, som beskrivs fint i enkäten från 2019, saknas idag tydliga rekommendationer från arbetsgivaren kring hur stor del av läkares arbetstid som bör avsättas för administration. I praktiken avsätts sällan tillräckligt med tid i schemat och inlagd tid prioriteras ofta bort, vilket innebär att uppgifter får utföras utanför schemalagd tid. Arbetet görs istället på lunchraster, fikapauser, kvällstid och helger. Detta är inte bara en arbetsmiljöfråga – det är även patientsäkerhetsmässigt riskabelt, då viktig information kan missas eller bli liggande under längre tid på grund av brist på schemalagd administrationstid.

Att låta arbetsgivaren själv bestämma hur mycket administrationstid som läggs ut fungerar därmed bristfälligt, då det ofta resulterar i alltför liten eller obefintlig tid. Det är därför nödvändigt att Läkarförbundet tydligare lyfter fram krav på tid för administration så att lokalföreningar får underlag i förhandling med arbetsgivaren. 

Sjukhusläkarna anser att tydliga rekommendationer från Läkarförbundet skulle ge ett konkret stöd i lokala förhandlingar och schemaläggning, stärka arbetsmiljön för läkare, skapa utrymme för kollegialt lärande och flexibilitet – och inte minst öka patientsäkerheten.