Läkares ställning och villkor

Juriststöd till läkare som driver eget

Tillgång till jurisstöd är för medlemmar i Läkarförbundet ett tungt vägande skäl att vara medlem överhuvudtaget. Vi har sedan flera år haft tillgång till jurist som anställdes med tonvikt på att ha erfarenhet från processer i förvaltningsdomstolen.

Många medlemmar i Läkarförbundet arbetar hel eller deltid som privat/konsult läkare. Det uppkommer årligen flera fall där regionerna tar sig rätten att tolka skyldigheter och rättigheter efter eget huvud. Vi har under åren haft god hjälp av juristen från AJ. Hen har drivit flera fall i förvaltningsrätten med framgång. Statsmakterna vill ta bort möjligheten till läkarvårdsersättning (LOL). Om detta blir en realitet så kommer en karriärväg inom läkaryrket att gå förlorad. Ännu värre blir det för våra patienter som får ett minskat vårdutbud.

Svenska Privatläkarföreningen (SPLF) representerar läkare som driver eget och är en av de minsta yrkesföreningarna idag, men tror att vi i framtiden kommer att bli en allt tyngre del av LF. Många yngre kollegor ser det som naturligt att arbeta privat och kan inte tänka sig arbeta ett helt yrkesliv i en region. Många äldre kollegor vill avrunda sin yrkeskarriär med att arbeta privat. Kollegor från andra länder ser det mer naturligt att vara privatläkare. Så för att behålla samt öka Läkarförbundets medlemstal är det av största vikt att ha juridisk kompetens som kan tillvarata och bevaka företagande läkares intressen.

Läkares ställning och villkor

Lönestatistik

Tillgång till bra lönestatistik är för många medlemmar ett tungt vägande skäl att vara medlem i läkarförbundet. Lönestatistik för enskilda kliniker kan ofta erhållas via lokalförbundens kanslier samt offentliga handlingar. För mer övergripande jämförelser mellan regioner, specialiteter, tjänstegrad etc. har SACO-lönesök varit den främst källan för god och uppdaterad statistik. Tidigare har det funnits en begränsning i SACO-lönesök på att minst 5 personer ska vara anställda på en specifik tjänst inom ett verksamhetsområde för att statistiken ska vara offentlig. Det kan ses som rationellt, då mycket små kliniker annars gör specifika individers löner direkt sökbara. Nu har SACO-lönesök kraftigt höjt denna gräns till 30 personer, vilket gör att statistik enbart är tillgängligt för mycket stora verksamhetsområden. Bakgrunden till denna justering är för motionären oklar, men presumtivt misstänks en övertolkning av GDPR. Denna justering underminerar läkarnas underlag till löneförhandling och i förlängningen god löneutveckling.

Läkares ställning och villkor

No one left behind

Framgångsrikt fackligt arbete bygger på kunskap och erfarenhet. Vid konflikter på det lokala planet, såväl mellan arbetsgivare och arbetstagare, som inom den lokala föreningen kan förbundet i större utsträckning behöva ”kliva in” och stötta med adekvat juridisk kompetens.

Det finns allt fler exempel på att fackliga företrädare felaktigt hindras i sitt fackliga uppdrag och till och med utsätts för negativ särbehandling.

Om inte skyddet för lokala fackliga företrädare stärks riskerar förtroendet för Läkarförbundet och den svenska modellen att urholkas.

Läkares ställning och villkor

Om rätten att förena sig och rätt till facklig tid för alla, oavsett anställningsform

Grunden för fackliga organisationer är föreningsrätten. Alla anställda i Sverige har rätt att tillhöra en facklig organisation och föreningsrätten får inte kränkas. Arbetsgivare får inte missgynna en anställd som utnyttjar sin föreningsfrihet. Rätt till facklig tid, d.v.s. rätt till betald arbetstid för förtroendevalda för att kunna fullfölja sitt fackliga uppdrag, regleras i Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. 

Inom den offentliga sektorn är föreningsrätten och förtroendemannalagen välkända bland läkare och läkarförbundets lokalföreningar har bra kunskap om sin egen ställning och villkoren för fackligt arbete i regionen.

Idag drivs betydande andel av vårdcentraler i privatregi, många läkare är anställda på privatdrivna vårdenheter. Tyvärr är anslutningsgraden lägre bland de läkare som arbetar hos privata vårdgivare. Det beror delvis på att de som arbetar i den privata sektorn ofta inte (inte ofta) har kunskap om vilka arbetsrättsliga villkor som gäller på deras arbetsplatser samt vilket regelverk reglerar fackligt arbete i privatsektorn.  

Svenska Distriktsläkarföreningen yrkar att:

Läkares ställning och villkor

Skydda våra medlemmar!

Samhällsklimatet skärps och oron över vårt lands säkerhet ökar. Vi har krig i närområdet, vi märker tydligt av en ökad gängkriminalitet och terrorhotnivån har höjts till den näst högsta någonsin. Fullmäktige har under de senaste åren mottagit allt fler motioner om att öka arbetet mot hot och våld i olika former, bland annat ”Heavy Metal bort från akuten”.

I debatten har det framförts förslag på inpasseringskontroller på vårdinrättningar, ökat skalskydd, hot och vålds-utbildning för våra medlemmar och möjlighet för läkare att anonymt anmäla våldsdåd. Ansvaret för säkerheten på våra arbetsplatser och för den psykosociala arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Vissa av dessa åtgärder skulle kräva lagändringar och inblandning av myndigheter.

Vi har nåtts av vittnesmål om otrygghet från prehospital personal och personal på en akutmottagning efter ett av de senaste våldsdåden. De upplevde ett svagt och otillräckligt skydd på plats. Det saknades möjlighet till avskärmning genom säkerhetsspärrar, adekvat skalskydd och polisskydd när personalen anlände till sjukhuset, samtidigt som det fanns hotfulla individer strax utanför ambulansinfarten. I en tid när det civila och militära skyddet ska byggas upp och beredskapen öka, är det dags att även läkares arbetsmiljö detaljerat granskas och struktureras utifrån denna hotbild.

Läkares ställning och villkor

Motion om kartläggning av faktorer bakom lönegapet mellan manliga och kvinnliga läkare

Vi i Kvinnliga läkares förening ser positivt på att FUM 2022 röstade för att “läkarförbundet ska utreda hur den lokala lönekartläggningen fungerar i de olika regionerna och hur väl den belyser ojämställd lönesättning.” Vi menar dock att det här i allra högsta grad också är en nationell fråga som behöver belysas centralt.

Lönegapet mellan manliga och kvinnliga läkare kvarstår fortfarande. Läkarförbundets lönestatistik från 2022 visar att män i genomsnitt tjänar 5,8% mer än kvinnor, vilket innebär 3 825 kr per månad mer för manliga läkare, trots samma formella kompetens. Det motsvarar en löneskillnad på 45 900 kronor/år.

I förbundsstyrelsens svar på motionen inför FUM 2022 skrev de: “Utifrån enkom siffrorna som finns att tillgå i statistikverktyget låter det sig inte sägas huruvida skillnaderna är osakliga eller individerna i fråga besitter samma formella kompetens. Löneskillnader kan inte utan vidare utredning, ofta på individnivå, antas vara osakliga eller utgöra diskriminering.“

För att vidare förstå huruvida dessa påvisbara skillnader utgörs av individuella faktorer eller diskriminering krävs ytterligare data och analys och vi ber läkarförbundet att besvara sin egen problemformulering och tillsätta utredning för att säkerställa att deras medlemmar inte är utsatta för diskriminering på basen av kön.

Löner inom läkaryrket ska givetvis inte avgöras av de anställdas kön, utan av kompetens och ansvar. Det är inte så lätt som att bara höja kvinnors löner i ett svep, vi behöver också ta i tu med kulturen som gör att problemet kvarstår över tid.

KLF yrkar därför på att:

Läkares ställning och villkor

Underläkare – framtidens låginkomsttagare?

Det första underläkarvikariatet är ett viktigt steg in på arbetsmarknaden för många läkarstudenter. Det är ett bra sätt att samla erfarenhet inför ens framtida karriär och inte minst inför AT/BT. Underläkarvikariat anses i nästan alla regioner meriterande vid ansökan till AT/BT. Då det idag finns ett begränsat antal tjänster för underläkare före examen, och då dessa tjänster sällan annonseras offentligt, tvingas läkarstudenter tacka ja till vikariat med låga löner i rädsla att bli utan underläkarvikariat, och därmed en merit inför framtida AT- eller BT-ansökan. Enligt Läkarförbundets löneenkät var medellönen år 2022 för en underläkare före examen ca 28 300 kr. Samtidigt är det stor variation mellan regionerna där medellönen varierar mellan 25 500 – 31 500 kr. Lägsta lön var 21 500 kr. 

Man har tidigare i förbundet argumenterat för att minimilöner inte är en bra lösning på problemet då dessa blivit ett tak snarare än lägstalön. I realitet har underläkare ingen möjlighet att förhandla sin lön, utan erbjuds den lön HR har fastställt. Man har inte heller sett något positivt resultat på lönen av att ta bort minimilöner, utan lönerna har snarare rasat. Det är därför av största vikt att vi i förbundet jobbar för att återinföra lägstalöner för underläkare innan examen för att på det sättet kunna öka underläkares dåliga reallöneutveckling. 

Att öka lönerna för underläkare före examen är särskilt viktigt nu eftersom om några år kommer läkarstudenter som studerar i Sverige få sin läkarlegitimation direkt efter examen vilket innebär att en låg lön för underläkare före examen riskerar att sänka lönen för legitimerade läkare vilket riskerar att sänka lönen för bland annat ST-läkare och specialistläkare. 

Arbetsuppgifterna för en underläkare innan examen varierar i dag, men många vittnar om att de får ta mer ansvar på kliniken än de AT-läkare som faktiskt är under utbildning. Trots det har AT-läkaren ändå slutfört sin läkarutbildning och har förmodligen därutöver vikarierat i ett antal månader. Vi anser att lägstalönen för en underläkare före examen således bör ligga något lägre än AT-lönen i den berörda regionen.

Läkares ställning och villkor

Motion gällande befrielse från arbete under obekväm arbetstid för gravida läkare oavsett region

I vissa regioner tvingas gravida läkare arbeta under obekväm arbetstid, i såväl jour och beredskap som skiftarbete. I andra regioner låter man den gravida själv bedöma sin förmåga till sådant arbete. Det finns regioner där man kommit fram till lokala avtal, men i största delen av landet har detta inte varit en framkomlig väg trots flera års förhandlande.

Det blir således en orättvisa där lokala regionavtal och chefer kan göra olika bedömningar avseende den gravidas förmåga att arbeta under kvällar, helger och nätter.

Kalmar läns, Jönköpings läns, Kronobergs läns, Hallands och Blekinges läkarföreningar yrkar:

Läkares ställning och villkor

Motion gällande lönestatistik för läkarassistenttjänster

Under grundutbildningen till läkare, alternativt i väntan på att få en utbildning från ett land utanför EU/ESS godkänd, finns möjligheter för dessa individer att arbeta som läkarassistent. I dagsläget finns ingen nationell statistik över lönenivåer. Detta gör det svårare för lokalföreningar att stödja dessa individer till att förhandla en god och skälig lön, då det lokalt inte rör sig om många individer, men nationellt borde finnas ett tillräckligt underlag för att få fram någon sorts statistik. Det förekommer även att Migrationsverket hör av sig och vill veta om en viss lön är en skälig lön för arbetet som genomförs, i vilket det för den enskilda lokalföreningen hade varit tryggt att ha nationell statistik att luta sig mot.

Hallands, Östergötlands, Kronobergs läns, Jönköpings läns, Gotlands läkarföreningar yrkar:

Läkares ställning och villkor

Motion gällande fackligt stöd till blivande läkare

Under läkarutbildningen, såväl som under väntan på godkännande av svensk legitimation vid utbildning från tredje land, får många möjlighet till anställning under benämningen läkarassistent. Detta gäller i många fall under en period då man inte kan anställas som läkare, då en godkänd legitimation krävs. Lönesättningen är spretig och ojämlik över landet. Ingen statistik finns att tillgå och lokalföreningarna har svårt att på ett bra sätt svara på frågor kring detta från medlemmarna.

Jönköpings läns, Hallands, Gotlands, Östergötlands och Kalmar läns läkarföreningar yrkar

Läkares ställning och villkor

Om ekonomisk ersättning vid arbetad övertid för läkare och räknesnurra

Meningen är att det planerade läkararbetet enligt gällande kommunalt och regionalt avtal ska ske vardagar mellan 7.00 och 21.00; annan arbetad tid är jourtid. Jourtid är en form av övertid som ersätts enligt jouravtalet i Specialbestämmelserna eller i lokala jouravtal.  

Men ibland räcker inte en arbetstid med 40 timmar i veckan till, och då blir det fråga om övertid. Läkaren blir beordrad till övertidsarbete eller får övertiden godkänd i efterhand (medan läkaren själv styr flextid, om det finns på enheten) – övertid är dyrare för arbetsgivaren över hela arbetsmarknaden. Flextid kan ändras till övertid i efterhand om så är fallet. 

Men om läkaren i sitt anställningsavtal har skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, så har medlemmen ingen rätt till pengar eller säker rätt till ledig tid för arbetad övertid. (kommunalt och regionalt avtal, AB § 20, moment 8)  

En läkare med bortavtalad ekonomisk ersättning kan beordras att arbeta övertid, på vad som tidigare var jourtid men som nu är schemalagd tid utan att få någon ersättning i pengar. I sjukvården får nästan aldrig en medlem någon ekonomisk ersättning för en bortskriven rätt till övertid och i löneförhandlingen vid nyanställning diskuteras ofta inte frågan om övertid.  

Det finns sedan sommaren 2023 en räknesnurra på Läkarförbundets hemsida som med en schablonuträkning synliggör det ekonomiska värdet av bortskriven rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid. 

Många medlemmar är inte medvetna om att rätt till övertidsersättning är en förhandlingsfråga och arbetsgivaren är skyldig att redogöra för bakgrunden till bortskrivning av övertiden vid anställningsavtalets tecknande. Här kan läkaren om hen är aktiv vägra att skriva under och i stället begära ett anställningsavtal med rätt till övertid. 

Med ett högt pris för övertid skapas ett ekonomiskt incitament att minska övertiden, vilket gynnar arbetsmiljön. Det är viktigt att denna fråga drivs av Sveriges Läkarförbund centralt då det är olika praktiska tillämpningar av ersättning för övertid över landet på olika sjukhus. 

Arbetsgivaren följer inte de intentioner som funnits i AB och har missbrukat den paragraf om övertid i AB som finns. Det är högst rimligt att man snävar åt bestämmelsen, så att det bara är i motiverade undantagsfall som en bortskrivning av ekonomisk ersättning kan ske.  

Därför bör Läkarförbundet ha en klart uttalad grundinställning att det är AB § 20 med faktorer för ersättning vid övertidsarbete som gäller som norm och inte en av arbetsgivaren påtvingad bortskrivning av ekonomisk ersättning. 

Informationen om rätten till ersättning för arbetad övertid med faktorer enligt AB § 20 behöver tydliggöras i information till medlemmar och förtroendevalda. Möjligheten finns att få ut pengar eller ledighet för arbetad enkel övertid (arbetad övertid x 1,5 timmar ledighet eller x 180% av timlönen) och kvalificerad övertid (arbetad övertid x 2 timmar ledighet eller x 240% av timlönen). 

Eftersom arbetad övertid inte avrundas enligt AB § 20, så föreslås Sveriges Läkarförbund på sin hemsida att skapa ny en räknesnurra, som exakt räknar ut vad arbetad övertid i timmar och minuter motsvarar i ersättning för enkel respektive kvalificerad övertid i pengar eller ledighet för medlem. 

Grundinställningen bör vara att läkare ska ha betalt för sitt arbete. 

Sveriges Läkarförbund behöver också uppmärksamma övertidsfrågan för läkare som arbetar inom privat sektor och har andra kollektivavtal såsom Vårdföretagarna. 

Läkare vill arbeta och hjälpa sina patienter, men läkare vill inte arbeta gratis övertid.  

Läkares ställning och villkor

Lönecoachning

Ingångslönerna är en av de mest avgörande faktorerna för att säkra goda lönenivåer för våra medlemmar. En otillräcklig ingångslön i början av yrkeslivet kan ha långvariga negativa konsekvenser för löneutvecklingen. I vissa regioner erhålls dessutom fast lönepåslag mellan ST-lönen och specialistlönen utan ny förhandling, således kan en löneförhandling för ST påverka medlemmarnas inkomster under hela deras yrkesliv. 

Tyvärr är det alltför vanligt att våra arbetsgivare använder löneutrymmet vid årliga översynen för att kompensera för de tidigare lågt satta ingångslönerna. Denna praxis leder till mindre tillgängliga resurser för att fördela i löneöversynen, vilket påverkar både individens och kollektivets inkomster negativt. 

Vi har regelbundet mottagit rapporter om att arbetsgivare motverkar våra medlemmars försök att förhandla om sina löner. Många av våra medlemmar befinner sig i en svår förhandlingssituation, särskilt ST-läkare som ofta har begränsade möjligheter att söka tjänster i andra regioner. Arbetsgivarna är medvetna om detta och utnyttjar det till sin fördel.

För att bättre stödja våra medlemmar i utmanande löneförhandlingar, yrkar vi att förbundet utvecklar den centrala lönecoachningen som ett komplement till lokalföreningarnas lönerådgivning. Detta kommer att avlasta våra lokalföreningar från den tunga bördan av att hantera dessa frågor och frigöra resurser som i sin tur ytterligare kan användas för att stärka läkarförbundets mandat lokalt.  

Lönecoachning är också nödvändigt för att våra medlemmar ska kunna få faktiskt stöd och vägledning utöver statistik de behöver för att uppnå rättvisa löner och stöd över hela landet. Detta skapar fördelar både för medlemmen, lokalföreningen och kollektivet. 

Flera andra fackförbund, såsom Vårdförbundet, Vision och Lärarförbundet, har framgångsrikt implementerat centrala lönecoacher där medlemmarna kan vända sig för personlig rådgivning och gruppcoaching. Enligt SLF.se erbjuds redan lönecoachning via medlemsrådgivningen, antingen är denna otillräcklig eller outnyttjad eftersom såväl ST- som specialistlönerna fortsätter att ha en negativ utveckling jämfört mot samhället. 

Läkares ställning och villkor

Underläkare ska inte ersätta sjuksköterskor

De senaste åren har underläkartjänster som omfattar omvårdnadsuppgifter blivit allt vanligare i Sverige. Fenomenet har uppkommit runt om i landet och när de första tjänsterna utannonserades 2018 var det en desperat lösning på sjuksköterskebristen.

Idag har detta blivit en vanlig tjänst där underläkare med förordnande ersätter sjuksköterskor. Arbetsgivaren löser därmed sin bemanningssituation på ett enkelt sätt på bekostnad av alla våra kollegors lön och kompetensutveckling. Lönen som underläkare med omvårdnadsuppgifter är betydligt lägre än för vikarierande underläkare och de får inte heller chansen att i samma omfattning utföra klassiska underläkaruppgifter och befästa och träna sin kliniska kompetens som framtida specialistläkare. Det är självklart av vikt att blivande läkare tidigare under sin karriär får erfarenhet av omvårdnadsuppgifter, t.ex. som läkarassistent eller vårdbiträde. Men när man har kommit så långt i sin träning att man kan jobba på ett förordnande som underläkare ska man få utvecklas i sin läkarroll och som också omfattas av det krav på handledning av legitimerad kollega som nu finns.

Trots ihärdiga debattinlägg, upprop från SLF student, lokalt påverkansarbete och dessutom högljudd kritik från vårdförbundets ser vi hur denna företeelse fortsätter att spridas över landet.

Läkares ställning och villkor

Underläkarlöners utveckling

Fram till 2011 fanns skrivningar i kollektivavtalet som stadgade minimilöner för AT-läkare i Sverige. I våras släppte Arena Idé en analys över löneutvecklingen för olika yrken baserat på Medlingsinstitutets siffror som visade att läkare generellt, och underläkare innan legitimation i synnerhet, tappat i löneutvecklingstakt jämfört med övriga samhället (1).

Förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale bemötte siffrorna från Medlingsinstitutet i en artikel i Läkartidningen gällande att den partsgemensamma statistiken visade på lönutvecklingstakt för specialistläkare i linje med märket för samma period (2015-2021) som rapporten berörda, men att AT- och ST-läkare presterat sämre än genomsnittet (2).

Argument mot minimilöner som ofta förs fram är att det riskerar att normera lönerna neråt, slå sönder fungerande löneförhandlingsprocesser och att nivån som definieras som ett golv, snarare blir ett tak för den som söker arbete. Blickar man ut mot våra grannländer så har exempelvis Danmark minimilöner för KBU-läkare (motsvarande AT) med ett löneläge betydligt högre än Sveriges; 34 250 DKK, motsvarande drygt 54 300 kr (penningvärde beräknat i augusti), att jämföra med medellönen för AT-läkare i Sverige som ligger på 37 000 kr.

Fungerar individuella löneförhandlingar för underläkare, särskilt innan man erhållit legitimation? Utvecklades underläkarlönerna bättre eller sämre under den tiden som vi hade minimilöner inskrivna i kollektivavtalen, eller tvärt om?

Det krävs en grundlig analys för att förbundet ska kunna staka ut lönepolitiken inför framtiden.

1. Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv - Arena Idé
2. Läkare halkar efter i löneökningstakt - Läkartidningen

Läkares ställning och villkor

Läkare som ledare

Ska läkare verkligen leda? Självklart tycker du! Varför är det självklart? För vem?

När man läser dagspress och ser på olika underlag från myndigheter och förvaltningar är läkare

varken självklara deltagare eller ledare inom hälso- och sjukvård. Det förekommer ofta beskrivningar av andra professioners kompetensområden inom olika verksamheter, där läkare inte längre nämns.

När det gäller kommunal vård där läkare ännu inte kan anställas, finns det en medicinskt ansvarig

sjuksköterska/sjukgymnast.

När kommuner och regioner allt mer ska samverka, är det inte självklart att läkaren har en roll när dokument formuleras som sedan styr verksamheten.

EU-projektet ¨Magnet4 Europé¨ bygger på begränsad forskning där det tas upp varför sjuksköterskor

ska vara med i ledning samt vara chefer för att få bättre resultat för patienterna. Inte någonstans

syns läkarens värde, trots att denne påverkar utfallet av behandling och omvårdnad.

Det finns forskning som visar fördelarna med att ha läkare som ledare.

Det sker helt enkelt en form av tyst task-shift där man redan i politiska beslutsunderlag tar bort

läkarens roll.

Läkares ställning och villkor

Nolltolerans av negativ särbehandling av förtroendevald

Enligt en enkätundersökning till förtroendevalda har det påvisats att ca 30 procent av de svarande har upplevt att de har utsatts för negativ särbehandling. Detta drabbar den enskilde förtroendevalde hårt och påverkar det fackliga arbetet. I förlängningen drabbas hela läkargruppen när det blir svårare att rekrytera lokala ombud.

Det saknas information på förbundets hemsida till förtroendevald som har utsatts för negativ särbehandling av arbetsgivaren.

Läkarförbundets hanteringsordning i dessa ärenden behöver uppdateras efter den senaste

Lagstiftningen och göras lätt tillgänglig via förbundets hemsida. Stödet från läkarförbundet till den drabbade har av många upplevts som otillräckligt. Stödet kan förbättras genom utveckling av spetskompetens inom en grupp i läkarförbundet, juridiskt men även bättre kännedom hur det drabbar den förtroendevaldes arbetssituation. Vidare bör omhändertagandet förbättras genom ett tydligt utbildningsstöd till lokala förtroendevalda.

De som ska ta hand om sina utsatta fackliga kollegor behöver kompetensutveckling i hur de bäst bemöter och stöder den drabbade.

Läkares ställning och villkor

Verksamhetschefer ska vara läkare

Allt fler verksamhetschefer har idag en medellång vårdutbildning i olika professioner.

Det saknas kunskap om varför man bör ha en medicinskt kompetent person som verksamhetschef för att kunna ha ett samlat medicinskt ledningsansvar.

Det är möjligt att delegera medicinska ledningsuppgifter där den som utför dem agerar på sitt legitimationsansvar.

Om man jämför med arbetsmiljöområdet så är det tydliggjort att en verksamhetschef alltid är ansvarig, trots att denne har delegerat arbetsmiljöuppgifter till annan person.

Det borde vara lika tydligt att ansvaret ligger kvar hos en verksamhetschef, trots att uppgiften medicinskt ledningsansvarig måste delegeras om denne saknar den medicinska kompetensen.

Genom att tydliggöra dessa förhållanden förtydligas varför verksamhetschefs roll bör innehas av läkare.

Läkares ställning och villkor

Interpellation om arbetstidsdirektivet

 OBS! Interpellation

Sveriges läkare är arbetstidsförlagda vardagar klockan 07-21. Övrig tid är jourtid enligt kollektivavtal. Såsom läkarförbundet konstaterat i tidigare undersökning, är jouravtalet ett mycket kostnadseffektivt system, där arbetsgivaren får hög kompetens till låg kostnad dygnets alla timmar. Tidigare har det också funnit stora möjligheter för våra medlemmar att råda över sin intjänade jourkomp efter önskemål och överenskommelse med arbetsgivaren. Nu har på kort tid förändringar skett där jourkomp läggs ut som ledighet eller betalas ut ensidigt från arbetsgivaren. EUs arbetstidsdirektiv är mycket dåligt anpassat till det svenska jouravtalet vilket redan reglerar återhämtning utifrån individuella förutsättningar med hög flexibilitet. Det är också mycket dåligt utformat för läkarprofessionen inklusive bakjoursuppdrag med verksamhetschefs befogenheter jourtid.

Vidare utgår arbetstidsdirektivet ifrån att vila är den enskilt viktigast faktorn för ett hållbart arbetsliv trots att forskning visar annat. Särskilt välbelagt är enligt sunt arbetsliv: Variation i arbetet gällande tempo, uppgifter och plats att arbeta. Gemenskap med kollegorna – att relationen mellan medarbetare är bra, att samarbetet fungerar och att man visar uppskattning. Hanterbarhet – kontroll över arbetssituationen och påverkansmöjlighet. Reflektion och att hinna avsluta en uppgift innan man påbörjar nästa.

För de medlemmar som haft svårt att få ut sin återhämtning i närtid efter långa och arbetstunga jourpass, har skärpning av schemaläggning enligt EU’s arbetstidsdirektiv varit välkommet. För många andra riskerar minskad kontroll och påverkansmöjlighet istället att innebära en försämrad arbetsmiljö. Detta är inte endast en fråga om arbetstid, återhämtning och bemanning. Det är också en fråga om ledarskap, upprätthållande av spetskompetens och inflytande.

Jag konstaterar efter flera frågor från våra medlemmar att läkarförbundets hållning till EU’s arbetstidsdirektiv i förhållande till läkares särskilda arbetstider, arbetsuppgifter och avtal varit otydlig.

Som medlem i EU behöver Sverige och SKR förhålla sig till de direktiv som just nu föreligger. SLF är istället ett professions- och fackförbund som kan visa en bredare bild. Vi har också möjlighet att parallellt med förhandlingar, utföra påverkansarbete i syfte att på längre sikt förändra grundförutsättningarna. Exempelvis som förbund samarbeta med övriga läkarförbund i Europa och/eller skicka framställan till EU-komissionen med förslag på ändring av arbetstidsdirektivet. Som medlem har jag haft dålig insyn i vad SLF står i frågan och vad vi har framfört under förhandlingarna. Många medlemmar frågar var vi står. Från både medarbetar- och förtroendevaldas perspektiv är det tydligt att arbetsgivaren inte vet hur läkare arbetar. Vet vårt förbund?

Läkares ställning och villkor

Uppdatera kunskapssammanställningar om läkare som chefer

Sveriges läkarförbund arbetar för att läkare i större utsträckning än idag ska ta på sig uppdrag som chefer och ledare. Många gånger handlar det om att motivera arbetsgivarna om värdet av den medicinska kompetensen i dessa positioner.

För att bistå i detta arbete har Läkarförbundet tidigare sammanställt och distribuerat publikationer om läkare som chefer (Savage M et al, 2017. Physicians' role in the management and leadership of health care - A scoping review (https://slf.se/app/uploads/2022/12/physicians-role-in-the-management-and-leadership-of-health-care-a-scoping-review.pdf)). 2019 kom en analys om läkarchefer i primärvården (Brommels et al.) och 2020 en avhandling (Savage M. Transforming Medical Competency into Medical Management Capability: Developing Physician Leaders by Finding Management in Medicine).

Dessa sammanfattningar av kunskapsläget har nu några år på nacken och för att fortsatt kunna arbeta med frågorna på olika nivåer skulle det underlätta om dessa uppdaterades med nytillkommen kunskap.

Läkares ställning och villkor

Förstärkning av MLA-rollen

Medicinskt ledningsansvar

Till FUM 2022 ställdes två motioner rörande medicinskt ledningsansvar (nr. 13 och nr. 68).

Motionerna rörde en helt central fråga för svensk sjukvård och möjligheten att utöva läkaryrket och påverkar läkarens arbetsmiljö. Det var nedslående att konstatera att förbundsstyrelsen väljer att inte gå vidare med frågan utan i stället hänvisar till nuvarande regelverk kring verksamhetschefens ansvar, samt i allmänna ordalag framhålla att man verkar för fler läkare i chefsposition.

Liksom beskrivs i motion nr. 68 kan alltså en verksamhetschef som helt saknar medicinsk utbildning fatta verksamhetsbeslut som påverkar utredning och behandling av en hel patientkategori. Vidare innebär dagens lagtext att en verksamhetschef utan medicinsk utbildning kan ha det yttersta medicinska ansvaret för verksamheten. Slutligen är det också verksamhetschefen som beslutar vilket mandat och vilken roll man väljer att tilldela en eventuell MLA. Sammantaget innebär detta regelverk häpnadsväckande låga krav på medicinsk kompetens hos den ytterst ansvarige chefen för en medicinsk verksamhet.

Många kollegor uttrycker en stor tveksamhet att under dagens regelverk ta på sig en MLA-funktion. Det finns en risk att vi får en selektion som innebär att kollegor som inte fullt ut förstår allvaret i ansvaret man tar på sig accepterar uppdraget. I vissa verksamheter har man till och med gått så långt att man givit en sjuksköterska rollen som s k medicinsk rådgivare och därmed ansett att funktionen är uppfylld. Dagens konstruktion och denna nedvärdering av medicinsk kompetens och medicinskt ansvar är ett av de större problemen i dagens sjukvård såväl vad gäller sjukvårdens kvalitet som läkarens arbetsmiljö.

Vi menar att ett fackförbund/professionsförbund inte kan nöja sig med att endast verka inom nuvarande regelverk, utan måste ha ambitionen att när regelverket är olämpligt, ändra på detta. Detta gäller i allra högsta grad skrivningarna om verksamhetschefens mandat i förhållande till medicinsk kompetens. Det är också mycket märkligt att MAS skyddas av ett betydligt tydligare regelverk än vad som är fallet för MLA. Vi menar vidare att SLF måste axla rollen att verka för en förändring i denna fråga och inte enbart acceptera nuvarande läge.

Vi menar att frågan är mycket trängande.

Läkares ställning och villkor

Om utbildningssatsning i förhandlingsfrågor

I Region Västernorrland noterar vi att ST-läkarnas ingångslöner genomgått en reallönesänkning sedan 2019, då lägstalönen justerats upp med 2.3% mellan 2019-2022, medan övriga kollektivet under motsvarande treårsperiod i genomsnitt erhållit 4.8% (2020/21) samt 1.6% 2022.

Enligt nationell statistik i Saco lönesök så ligger medianlönen för BT-läkare idag 8000 kr under ST-läkarnas medianlön, och än mer anmärkningsvärt är den hela 4400 kr under medianen för leg läkare.  Båda dessa fall illustrerar en löneglidning bland kategorier av yngre läkare som på sikt hotar att urholka läkarkollektivets löneutveckling och livslön.  

Det finns tyvärr långt många fler exempel på dysfunktionell lönepolitik och styrning inom våra regioner och vi ser ett behov av att stärka våra lokalfackliga företrädare som förhandlingspart. När fackliga företrädare avslutar sina uppdrag och nya tar vid riskerar vi dessutom en sämre förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren som får ett kunskapsövertag.

Läkares ställning och villkor

Öppna landskap – inte alltid bra för själen

Sjukhusläkarna ser ett behov av att ha ett bra och lättillgängligt vetenskapligt förankrat faktaunderlag när det gäller läkares arbetsplatser. Vi vet att det finns forskning som visar att arbetsmiljön och produktiviteten går ner vid stökiga miljöer. Det är svårare med såväl sekretess som möjlighet att prata ostört i telefon med patienter och kollegor. Dessutom påverkar vår arbetsmiljö de medicinska sekreterarna. Vi ser att utvecklingen går åt fel håll, med allt fler läkare per arbetsrum, öppna kontorslandskap och färre ytor för patientrelaterat arbete på avdelningar, mottagningar och andra patientnära områden. Vi vill verka för att vända trenden, och behöver då att bra underlag när vi driver frågan.

Läkares ställning och villkor

Säkerställ adekvata insatser vid läkares arbetsrelaterade sjukdomar – både för medarbetare och chef.

Svenska Företagsläkarföreningens uppfattning är att den vanligaste orsaken till läkares psykiska ohälsa ligger i den organisatoriska arbetsmiljön.

I det färska betänkandet till regeringen Rätt förutsättning för sjukskrivning (SOU 2023:48) är man tydlig om arbetsgivarens roll: ”Arbetsgivaren har en viktig roll eftersom det är arbetsgivaren som är ansvarig för och kan påverka den enskildes arbetsmiljö, arbetsuppgifter och arbetssituation. Arbetsgivaren är ansvarig för att det finns rehabiliterings- och anpassningsverksamhet på arbetsplatsen. Många arbetsgivare upplever dock att de har bristande kompetens och svårigheter i arbetet gällande rehabilitering och arbetsanpassning. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov anlita företagshälsovård, men i vilken grad detta görs varierar kraftigt.

Vi bedömer att samarbete mellan professionerna inom hälso- och sjukvården är mycket viktigt men löser inte grundproblemet gällande arbetsgivares behov av stöd vid rehabilitering och anpassning på arbetsplatsen. I stället behöver arbetsgivare anlita företagshälsovård i detta syfte”.

Arbetsmiljöverket är än mer precisa i sin AFS Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4. Ur föreskrifterna går att utläsa:

10 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

Vi vill framhålla att tankegångarna från SOU 2023:48 och föreskrifterna i AFS 2015:4 även gäller för verksamheter där läkare är anställda.

Många arbetsgivare har svårt att följa ovanstående föreskrifter fullt ut. Om man lyckats följa föreskriften hade man sannolikt kunnat undvika många fall av stressrelaterad ohälsa bland läkare.

I Läkarförbundets publikation Arbetsmiljöpolitiskt program från 2019 skriver man att Sveriges Läkarförbund anser att arbetsgivaren som ansvarig för rehabilitering ska se till att tillgång till vårdgivare med kompetens att behandla läkare finns.

Inom företagshälsovården finns den kompetensen. Läkare som är specialister i arbetsmedicin/företagshälsovård har specialistkunskap bl a innefattande just organisatorisk och social arbetsmiljö, ohälsa förorsakad av arbetsrelaterad stress, och arbetsinriktad rehabilitering. Då arbetsmedicin är en tilläggsspecialitet har alla läkare som är specialister i arbetsmedicin också en annan grundspecialitet, varför det hos alla arbetsmedicinare finns en unik förståelse för läkarkollegornas generella arbetsvillkor. Mot den bakgrunden, och genom individuell konsultation i kombination med flerpartsmöte inkluderande företagsläkare, medarbetare och chef, finns möjlighet till en fördjupad förståelse av situationen som är svår att uppnå inom ramen för insatser inom övrig hälso- och sjukvård.

Läkares ställning och villkor

Tydligare arbetsbeskrivningar för läkare

Många läkare som är tidigt i karriären, finner att de förväntas utföra sjuksköterskeuppgifter eller andra åtaganden långt under deras kompetensnivå. Detta kommer ofta som en mycket tråkig överraskning och inverkar negativt på deras arbetsmiljö och kompetensutveckling. Många känner sig ensamma och maktlösa i denna situation och upplever stödet från Läkarförbundet som bristfälligt. En tydlig, lokalt förankrad, arbetsbeskrivning är nödvändig för att underläkaren ska veta vilka arbetsuppgifter denne åtagit sig att utföra.

Läkares ställning och villkor

Angående läkare som är chefer och deras löneutveckling

Läkare som innehar chefsposition som verksamhetschef, sektionschef, eller annan chefsposition ingår inte i det centrala avtal som sluts mellan SLF och SKR. Lönerevision för läkare som innehar chefsposition sker ofta genom samtalsmodellen där varje region fattar beslut själva om ramarna gällande lönerevision. Historiskt har läkare som innehaft chefsuppdrag haft en gynnsam löneutveckling vilket är grunden till att de står utanför ordinarie avtal mellan SLF och SKR. På senare år har vi dock i Skåne märkt att löneutveckling för läkare som innehar chefsuppdrag inte har ökat i samma takt som för överläkare i klinisk tjänst.

Viktigt att komma ihåg är att läkare som innehar chefsuppdrag ofta har skrivit bort rätt till ekonomisk kompensation för övertid samt har mindre ersättning för jourarbete då de inte deltar i jourorganisationen eller har reducerad jourkvot beroende på behov att vara närvarande på dagtid. Bisysslor är också hårdare reglerat för läkare med chefsuppdrag jämfört med kliniskt verksamma överläkare. De högst avlönade kliniskt verksamma överläkare kommer ofta upp i en månadslön som är nära lönenivån för förstalinjes-chefer (Sektionschef). Det blir i sådana fall ibland en diskussion vid lönerevision om ett slags lönetak, som kan vara svårt att gå över även om det finns pengar kvar att fördela.

Vi som förbund bör verka för att läkare ska inneha chefsuppdrag inom sjukvården och att man självklart inte ska förlora ekonomiskt på att ta ett chefsuppdrag jämfört med att fortsätta som kliniskt verksam läkare. Chefspremien för en läkare som tar ett chefsuppdrag är mindre jämfört med andra grupper inom sjukvården exempelvis sjuksköterskor där skillnaden mellan lön för kliniskt arbete jämfört med chefsuppdrag är betydligt större.

Forskning och utbildning

Utöka antalet AT- och BT-platser!

Underläkare innan AT/BT har ur många aspekter sämst arbetsvillkor på sjukhuset samtidigt som de är beroende av arbetsgivaren för att få AT- och BT-tjänster. Enligt årets AT-rapport funderar en fjärdedel av underläkare att lämna yrket. En stor anledning är vårdplatsbrist och hög arbetsbelastning. 

Medianväntetiden inför AT är fortfarande lång, 10 månader på mindre orter och upp till 16 månader i Stockholm. SLF Student och SYLF tycker båda att en bra lösning på problemet att öka antalet utbildningstjänster så som AT/BT-platser i varje region. Detta kommer leda till kortare väntetid och därför mindre tid på osäkra vikariat som leder till psykisk ohälsa hos yngre läkare. Ett ökat antal utbildningstjänster kommer leda till färre läkare som vill lämna yrket och fler specialistläkare i framtiden, vilket säkrar kompetensförsörjningen inför framtiden. 

Enligt Huvudöverenskommelsen 2020 ska SKR och Sveriges läkarförbund gemensamt stödja och verka för ett bättre flöde i läkares utbildningstjänster, fortlöpande följa erfarenheter av läkares BT-tjänstgöring, eventuellt göra förändringar i avtalet om anställningsformer och villkor för BT-läkare samt identifiera utmaningar och lösningar för snabbare möjligheter till AT-, BT- samt ST-tjänstgöring. 

Forskning och utbildning

Amningspaus under examinationer

Under våren har KLF bistått en av våra medlemmar med att driva ett ärende mot AT-kansliet på KI angående att de initialt nekat henne möjligheten till amningspaus under AT-tentan. I och med detta och att AT-tentan krävs för att kunna erhålla legitimation kunde hennes möjlighet till legitimation fördröjas avsevärt. Läkarförbundet bistod i arbetet med att säkerställa denna möjlighet genom ett brev till KIs rektor.

Utdrag ur detta brev:

[...] Arbetsmiljöverket hänvisar till föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Individuella riskbedömningar ska enligt föreskrifterna göras för varje gravid eller ammande arbetstagare. Det finns enligt vår uppfattning risker med att hindra amning under tentamina som pågår längre tid än de sedvanliga amningsintervallen på 3-4 timmar, men som ibland kan vara kortare. Spänningar och smärtor i brösten uppstår och i värsta fall kan det finnas risk för mjölkstockning. [...]

Riskbedömningen ska göras i samråd med arbetstagaren, men arbetsgivaren fattar beslut om åtgärder utifrån riskbedömningen. I detta fall kan det vara svårhanterligt att göra individuella riskbedömningar för alla ammande mödrar, utan istället bör en handlingsplan upprättas för att förebygga riskerna och helt enkelt tillåta pauser för amning under AT-tentan.

Arbetsmiljöverket framhåller att det skulle kunna vara kränkande särbehandling att hindra kvinnor från att amma och att det skulle kunna vara något att utreda för DO. Mammor som inte tillåts att amma kanske avstår från att tentera och karriären fördröjs dvs. en indirekt diskriminering baserad på kön.

Utifrån våra efterforskningar verkar det enbart som att Stockholms universitet på universitetsnivå har en uttalad policy som säkerställer möjlighet till amningspauser under examinationer.

KLF, SYLF och SLF-student yrkar därför på att:

Forskning och utbildning

Från docent till akademisk tjänst

Sedan flera decennier kan man studera hur sjukvården och Medicinska fakulteter går skilda vägar. En förklaring är att dagens medicinska forskning kräver en tvärvetenskaplig angreppslinje där kliniska forskargrupper inom en medicinsk fakultet ofta innehåller forskare med olika bakgrund som matematiker, fysiker, naturvetare, biologer, biomedicinare och i bästa fall kliniskt verksamma läkare.

Inom preklinikiska områden har på många medicinska fakulteter de klassiska institutionerna som anatomi, medicinsk kemi, fysiologi och farmakologi försvunnit och ersatts med storinstitutioner.  På läkarprogrammens första terminer har majoriteten av lärare en annan utbildning än läkare. Därmed saknas förebild i form av forskande läkare. Vi vill betona att en viktig uppgift för de medicinska fakulteterna är undervisning. Både den undervisning som bedrivs och inriktningen på forskningen som bedrivs präglas av de lärare och forskare som verkar inom den medicinska fakulteten. Idag ger en akademisk meritering genom disputation och docentur för läkare inte längre de karriärsteg som en gång efterfrågades för överläkartjänst. Ekonomisk är det oftast inte lönsamt att kombinera en läkarkarriär med forskarkarriär.

Förändringar i de medicinska fakulteternas forskar/läkarstab och organisation återspeglar en anpassning av dagens krav och är viktig för fakulteternas konkurrenskraft. Dock, när allt färre läkare finns med i prekliniska forskargrupper så tenderar forskningsfokus att flytta från patientnära forskning till framgångsrik virtuell forskning i anslagsansökan.

Alltför ofta tar den akademiska karriären slut för de läkare som disputerar idag. Ett huvudskäl är bristen på kombinationstjänster mellan akademi och klinik efter uppnådd disputation eller docentur. Detta i sin tur leder till en utarmning av läkarkompetensen inom fakulteternas lärar- och forskargrupp, och en minskande andel forskarhandledare för yngre läkare.

Forskning och utbildning

Möjlighet att läsa vetenskapliga publikationer för alla verksamma läkare i Sverige

För länge sedan förbjöds läkemedelsföretag och andra kommersiella företag att betala för läkarnas resor och avgifter till kongresser och konferenser. Regionerna skulle ta över läkarnas kunskapsutveckling och vidareutbildning. Detta har i praktiken inte ha fungerat utan idag åligger det för varje enskild läkare sköta sin egen vidareutbildning.

Det sker en snabb utveckling inom medicinsk vetenskap och halveringstiden för medicinsk kunskap är 6-7 år. Idag har forskare, doktorander, anställda på medicinska universitet och anställda på universitetssjukhusen tillgång till bibliotekstjänst. Biblioteksavtal omfattar möjlighet att delta i utbildningar i informationssökning, skicka sökuppdrag och boka sökhjälp hos en medicinsk bibliotekarie. Avtalet innebär även åtkomst till bibliotekens vetenskapliga elektroniska tidskrifter, böcker och databaser utanför regionens nät via Biblioteksproxy, samt möjlighet att beställa kopior av vetenskapliga artiklar och låna tryckta böcker.

Svenska Läkaresällskapet diskuterar att man skall begränsa ”lågvärdevård” som saknar stark evidens, har mindre patientnytta och slukar resurser samt att läkarna skall göra ”Kloka kliniska val”. Det är av central betydelse att alla läkare i Sverige har tillgång till vetenskaplig litteratur och har möjlighet att göra sökningar, läsa fulltextartiklar, kopiera dessa som PDF filer och spara dessa i fulltext.

Svenska Privatläkarförening (SPLF) yrkar:

Forskning och utbildning

Dagens läkarstudent – framtidens ledare

När man väljer att utbilda sig till läkare förutsätter man att utbildningen innehåller alla moment som krävs för att kunna bli en så bra läkare som möjligt. Oavsett om man har en chefsbefattning eller inte så är ledarskap en viktig del av läkarrollen. Redan i sin första läkartjänst, såväl före som efter examen, förväntas man axla ansvaret som ledare i många sammanhang, i patientrelationen och i det interprofessionella samarbetet. Detta är en roll som inte kommer naturligt för alla och som i vissa fall kan kännas olustig tidigt i karriären. 

Examensordningen för läkarexamen dikterar att studenter ska ”visa förmåga till ledarskap”. Utan en tydlig strimma i utbildningen som fokuserar på ledarskap är detta ett krav som är svårt för en student att uppfylla. Vi anser att det är direkt oansvarigt att vi inte utbildas i ledarskap och därigenom ges möjlighet att mogna i vår roll som ledare. Det är först under efterföljande utbildningstjänster som läkare ges utbildning i ledarskap trots att detta är något som förväntas av oss mycket tidigare än så. 

Sveriges läkarförbund har länge haft som ståndpunkt att läkare bör vara chefer inom hälso- och sjukvården därmed är det i högsta grad viktigt att invänja sig i rollen som ledare tidigt i karriären. Så ett frö hos den unga läkarstudenten så att det känns mer naturligt i framtiden att söka sig till dessa positioner.  

Forskning och utbildning

Förläng läkarstudenters studiemedel!

Det finns en stor ekonomisk stress bland läkarstudenter. Allra tuffast är det för de studenter som nekas mer studiemedel då de redan utnyttjat sina 240 veckors studiemedel hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN), motsvarande 6 års heltidsstudier. Det finns i dag inte utrymme för läkarstudenter att studera annat på universitetet innan sina läkarstudier. Det rentav straffar sig att ha läst högre studier inom ledarskap, ekonomi, statistik eller annat som kan bidra till ett tvärvetenskapligt förhållningssätt hos framtidens läkare. 

Den ekonomiska stressen inverkar på studenternas förmåga att tillgodose sig utbildningsinnehåll. Många finansierar fortsatta studier via anställning eller näringsverksamhet. Att arbeta i den utsträckning som krävs för sin försörjning är dock inte bara dåligt för inlärning, utan ger även en ohållbar psykisk situation samt förlängd tid till yrkesverksamhet på grund av studieuppehåll. 

2016 var det ca 6.2 % av läkarstudenter som tog CSN som nådde maxtaket om 240 veckor. Denna siffra kan förväntas vara mycket högre idag i takt med fler studieplatser per utbildning och den nya läkarutbildningen. Extra veckor med studiemedel för synnerliga skäl är extremt svårt att få och därför finns det framförallt för läkarstudenter ett stort behov av förändring. Det bör finnas möjlighet att efter individuell bedömning beviljas förlängt studiemedel. 

Som fackförbund är det av stor vikt att vi står upp för våra medlemmar och på så vis säkerställer en god kompetensförsörjning hos framtidens läkare. 

Forskning och utbildning

Dimensionera läkarprogrammen efter verkligheten

För att säkra kompetensförsörjningen av läkare och komma till bukt med bristen på verksamma specialister inom sjukvården har regeringen beslutat att utöka läkarutbildningen med 440 platser från 2017 till 2023. Samtidigt har universitet och regioner misslyckats med att möta det ökade behovet av utbildningstjänster. Brist på lokaler, material, lärare har orsakat schemasvårigheter samtidigt som den nationella handledarbristen har lett till större studentgrupper med färre patientmöten per student. Utöver detta går Sveriges regioner med stora underskott och sparbeting och fokuserar mindre på att skapa en god arbetsmiljö för läkare då bristen på annan personal är mer påtagbar. 

Den obalanserade utbyggnaden av läkarutbildningen har bidragit till att yngre läkare, samt läkare under utbildning tvingas att arbeta med otrygga avtal och dålig arbetsmiljö i väntan på AT-tjänster vilket ytterligare förvärrat flaskhalsproblematiken. 

Att öka antalet utbildningsplatser är alltså ingen lösning till ursprungsproblematiken med bristen på specialistläkare, utan skapar i stället en större press och sämre arbetsmiljö bland läkarstudenter och unga läkare som tvingas konkurrera över de få AT-, BT- samt ST-platser som erbjuds. 

Det är av största vikt, både för utbildningskvalitén, arbetsmiljön samt patientsäkerheten, att dimensioneringen av utbildningsplatser på de svenska läkarprogrammen görs samordnat efter regionernas kapacitet att erbjuda utbildningstjänster. Att utöka platserna på läkarprogrammet utan att säkerställa kvalité på den utbildning som erbjuds, som dessutom göder ett system som tvingar unga läkare till osäkra vikariat i väntan på AT, BT och ST är ohållbart och kan komma att äventyra patientsäkerheten framöver. 

Forskning och utbildning

Köra utan körkort?

I Sverige krävs körkort för att få köra bil. För att få körkort krävs godkänd nationell slutexamination.

Den nya sexåriga läkarutbildningen leder till legitimation direkt efter examen, utan godkänd nationell slutexamination.

Tidigare har utbildningen till legitimerad läkare avslutats med en samlad slutexamination, den så kallade AT-tentan. Denna tenta har varit gemensam för hela Sverige och på detta sätt säkerställt en jämn kvalitet på utbildningen över landet.

Den har också medfört att AT-läkarna fått möjlighet till repetition och syntes av tidigare teoretisk och praktisk kunskap inhämtad under studier och AT-tjänstgöring.

Att återinföra en nationell slutexamination ger möjlighet till en fortsatt kvalitetssäkring av läkarutbildningen i Sverige. Den ger också möjlighet att följa resultaten vid de olika lärosätena. Detta blir viktigt nu då de enskilda lärosätena står för hela utbildningen fram till legitimation, utan utomstående validering av utbildningens kvalitet.  

För den enskilde nyutbildade läkaren skulle en examination också ge möjlighet till repetition och integration av kunskap inhämtad under 12 terminer, och en säkerhet att man uppfyller de krav som ställs på en legitimerad läkare.

Forskning och utbildning

Så ska vi ha’t, var ska vi ta’t? Innehåll och finansiering av 12:e terminen på läkarutbildningen

I och med tolfte terminens införande på läkarutbildningen kommer sjukhusläkare och distriktsläkare på alla nivåer att bli mer engagerade i läkarutbildningen. Detta är i grunden positivt, men kräver stora insatser för att möta ökade behov av läkartid för planering och handledning, och därmed ökade kostnader.

Beslut om införande av sexårig läkarutbildning har fattats utan säkerställande av finansiering av tolfte terminen. För att garantera kvaliteten under denna termin, som delvis kommer att ersätta AT, krävs stora insatser. Redan idag är praktikplatser på universitetssjukhusen begränsade och många studenter har klinisk placering på annan ort. När tolfte terminen träder i kraft om något år kommer ytterligare platser att behövas på sjukhus och vårdcentraler. Finansiella medel har inte tillförts läkarutbildningen för att kompensera detta ökade behov. Vården är pressad och tillgängligheten måste öka, men handledning tar tid.

Idag finns risk att finansiering av tolfte terminen kommer ske genom omfördelning av medel från övriga terminer.

Universiteten är nu huvudmän för hela utbildningen fram till legitimation. Tolfte terminen kommer att ställa ökade krav på verksamhetsförlagd undervisning/praktik, vilket gör att kraven på sjukvårdens insatser i utbildningen kommer att öka väsentligt. För att detta ska lyckas krävs ett stort finansiellt tillskott och nya lösningar.

Forskning och utbildning

Om utbildningsdirektiv för specialistläkare

Det finns idag ingen lag eller föreskrift som reglerar läkares fortbildning. Undersökningar har visat att läkare ägnar allt mindre tid åt fortbildning, i genomsnitt 4.2 dagar extern fortbildning per år 2022, att jämföra med 8.5 dagar år 2004 eller de 10 dagar som Finland lagstadgat om för läkare. Trots det hot mot patientsäkerheten som vår brist på reglering och minskade kunskapsutveckling på sikt innebär, och trots statliga förslag om reglering, så har regeringen ansett fortbildningen tillräckligt reglerad och valt att inte gå vidare med dessa förslag.

I region Västernorrland, som enligt Läkarförbundets enkät är tredje sämsta region i landet med 3.1 dagar extern fortbildning i snitt 2022, har regionstyrelsen i dagarna fattat beslut om skärpta restriktioner för bland annat resor, kurser, konferenser och utbildningar som ”inte är verksamhetskritiska”. Bedömningen av vad som är verksamhetskritiskt tillfaller ansvarig chef.

Vi ser med oro på utvecklingen, då man ser redan underfinansierad fortbildning som ett legitimt besparingsmål sedan IVO bromsat möjligheterna att ”spara” genom att skära ned på antalet vårdplatser, och önskar att Läkarförbundet intensifierar sitt arbete kring fortbildningsfrågan.

Forskning och utbildning

Revidering av ”SLFs kompetensförsörjningspolicy, förutsättningar för en kompetensförsörjning i balans” från 2021

Svenska skolläkarföreningen stöttar helt SLFs kompensförsörjningspolicy men noterar att den endast omfattar kompetensförsörjning av specialister inom de 21 regionernas verksamhetsområden.

Bristen på utbildade specialister i skolhälsovård är betydande och enligt Socialstyrelsens tillgängliga statistik finns i riket endast 48 specialister under 65 års ålder att ansvara cirka 1,4 miljoner elever i grund-och gymnasieskola.

Behovet av specialistutbildade skolläkare har ökat kraftigt, och kommer att öka ytterligare med tanke på skolans utmaningar att förebygga psykisk och fysisk ohälsa och främja inlärning – områden där samhället brottas med stora och ökande problem. Utöver detta har en rad utredningar, såsom ”Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga SOU 2021:34” och ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning SOU 2021:11” påvisat de stora brister i kompetens inom elevhälsa som föreligger. Socialstyrelsen har nyligen även fått i uppdrag att skapa ett nationellt hälsoprogram för barn och unga som en del av omställningen till en god och nära vård vilket ytterligare kommer att kräva en betydande kompetenshöjning inom skolhälsovård.

Skolans huvudmän, både kommunala och fristående, är till antalet cirka 1100, varav ingen har regional huvudman. De har som grupp otillräckliga kunskaper om sitt uppdrag som huvudman för hälso-och sjukvård och särskilt kraven i kapitel 10 5 §   ”…..ska det finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring inklusive bastjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Lag (2019:996).”

Enligt Skollagen ska det finnas tillgång till skolläkare i Elevhälsan men det finns endast krav på att läkaren är legitimerad, dvs inget krav på specialistkompetens. Huvudmannen ska ändå enligt Skollagen säkerställa att all elevhälsopersonal har adekvat utbildning. Socialstyrelsen har beslutat om att tilläggsspecialiteten skolhälsovård för att säkerställa att en god vård uppfylls (5 kap. 1 § HSL).  Huvudmännen brister således regelmässigt i sitt ansvar att säkerställa att skolläkaren har adekvat utbildning för att bedriva en säker och god vård.

För skolläkare är specialistutbildning i skolhälsovård särskilt angelägen med tanke på specialitetens ansvar för tidig upptäckt och tidiga insatser genom bl.a allmänna hälsokontroller av riskbarn, uppföljningar av skolios, tillväxt, vaccination och bedömningar av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt intellektuell funktionsnedsättning. Skolläkare med specialistutbildning i skolhälsovård har även den medicinska kompetens som krävs i att stötta skolornas preventiva och åtgärdande hälsoarbete.  

Svenska skolläkarföreningen menar att ungas hälsa och bristfälliga skolresultat (c: a 16 000 unga årligen går ut grundskolan utan godkända betyg) är ett reellt och ett allvarligt folkhälsoproblem.  Detta kräver en kompetenshöjning inom skolhälsovården inte minst när det gäller förebyggande och hälsofrämjande insatser där läkare har en viktig ledningsfunktion.

Sjukvårdspolitik

Arbeta med kärnfackliga frågor!

Sveriges läkarförbund är en stor organisation med många frågor att hantera - några specifika för oss, några gemensamma med andra aktörer. En del av frågorna som blivit våra kan och bör dock hanteras primärt av andra organisationer, så som miljöfrågan. Vi alla kan enas i att miljö- och klimatfrågan är oerhört viktig, men den hör inte till ett fackförbund att arbeta med.

Självklart ska ett hållbart arbete genomsyra varje del i det dagliga arbetet inom SLF såsom resepolicys, måltider, arbetsmaterial och liknande med fokus på miljön. Man kan även förstärka tonen att t ex flyg ska undvikas inom det fackliga arbetet och att kollektivtrafik skall prioriteras före taxi.

Att däremot delta på rena miljökonferenser som ”Strategi2025” punkt C5 ”Ökade insatser internationellt för att uppnå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders temperaturhöjning” möjliggör, finns det andra mer renodlade miljöorganisationer som bättre sköter.

Att miljön påverkar hälsa råder det inget tvivel om, men det finns många frågor med påverkan på hälsa/dödsfall såsom exempelvis våld i nära relationer. Var ska SLF dra gränsen för detta arbete?

Läkar-Sverige behöver Läkarförbundet mer än någonsin, med reallönesänkningar, vårdplatsbrist, hög arbetsbelastning och för våra nya läkare en dåligt fungerande arbetsmarknad. Vi anser att Läkarförbundets arbete ska koncentreras till de frågor som hör SLF till, med kärnfackligt fokus på våra medlemmar.

Sjukvårdspolitik

Offentlig utlysning av underläkar- och läkarassistenttjänster

Att underläkar- och läkarassistenttjänster bör tillsättas av de personer som är mest kvalificerade för jobbet är en självklarhet för att uppnå bästa möjliga hälso- och sjukvård. Trots detta är rekryteringsprocessen av såväl underläkare som läkarassistenter oftast allt annat än transparent. I stället för att utlysa tjänster offentligt , sker rekryteringsprocessen i många fall bakom stängda dörrar, utan insikt i varken ansökningsperioden, arbetsuppgifter eller bedömningskriterier. Denna otydliga rekrytering skapar oro och frustration bland unga läkare, som behöver lägga oberäkneligt mycket tid på att kontakta potentiella arbetsgivare i hopp om att i just rätt tid ansöka om ett jobb som matchar deras kompetenser. Ett rekryteringssystem utan tydliga rutiner uppmuntrar både till nepotism, där personer kan bli godtyckligt anställda enbart genom en viss kontakt, samt ger utrymme för ojämlik rekrytering. 

Det nuvarande systemet försvårar även unga läkares geografiska rörlighet då lokal anknytning medför ett större kontaktnät med fler möjligheter att känna till en potentiell arbetsgivare. Detta leder i sin tur till ett minskat utbyte av kunskap och erfarenheter mellan regionerna, vilket hämmar utvecklingen av Sveriges hälso- och sjukvård.  

Visserligen medför offentlig utlysning mer arbete och mindre flexibilitet för regionerna att snabbt anställa tidsbegränsade tjänster. Arbetsgivaren borde dock med tidigare erfarenheter av de frekvent återkommande sommarmånaderna kunna förutspå behovet av extra tjänster och således ha ett eget intresse av att etablera ett standardiserat, förutsägbart och rättvist rekryteringssystem. 

Offentlig utlysning av både underläkar- och läkarassistenttjänster gynnar alla inom hälso-och sjukvården. Patienter kan förlita sig på bästa möjliga kompetens, arbetsgivare kan planera för en säker vård och arbetstagare kan konkurrera på en rättvis arbetsmarknad. 

Sjukvårdspolitik

Angående att regeringen och SD vill utreda anmälningsplikt för kommun-och myndighetspersoner av illegala migranter

Med anledning av att regeringen med SD ska utreda möjligheter att lärare och vård -och omsorgspersonal ska vara skyldiga att ange individer som uppehåller sig illegalt i Sverige, så vill jag framföra följande:

Sjukhusvård och primärvård är väldigt anträngd  redan.

Vårdavdelningar tvingas stänga, operationer tvingas skjutas upp , pga personalbrist

Primärvården räcker inte till pga dålig arbetsmiljö, vilket leder till ohälsa och sjukskrivningar bland läkare, vilket leder till brist på distriktsläkare, vilket leder till bristfällig tillgänglighet i primärvården pga många olika belastande situationer. Primärvården mår inte bra.

Lärarkåren saknar behöriga lärare i en redan hårt ansträngd skola 

Att då lägga mer arbetsuppgifter till vårdersonal kan inte vara rätt väg att gå för en bättre mer tillgänglig vård. Det är polis, gränspolisen och migrationsverket som måste hantera de illegala migranterna, inte lärare, omsorgs-eller sjukvårdspersonal. 

Sjukvårdspolitik

Ska vem som helst få äga svensk sjukvård?

För ett år sedan skrev initiativtagaren till denna motion två debattartiklar som uppmärksammades av
Läkaresällskapet.(1, 2, 3) I artiklarna påpekades ett par problem med privata vårdkoncerners inflytande
över svensk sjukvård. Framförallt att de i skarpt läge sätter aktieägarnas intressen före patienternas
intressen, något som ofta framgår i deras egna bolagsordningar.

Privat sjukvård är i sig förstås inte av ondo. Det finns många välfungerande vårdcentraler och
specialistkliniker som drivs och ägs av engagerad vårdpersonal. Även dessa drivs ofta i formen av
aktiebolag eftersom det är en bra företagsform. Den springande punkten är därför ägarnas intentioner
med företaget. Ägarna kan exempelvis vara engagerade läkare som brinner för sina patienter eller gör
allt de kan för att personalen ska trivas. Ett aktiebolag måste inte gå med vinst om andra värden
prioriteras av ägarna och dessa typer av vårdgivare bör Läkarförbundet självklart fortsätta att verka
för.

Ägarna kan också vara en vårdkoncern som driver akutsjukhus i Stockholm och förra året närapå
såldes till ett stort amerikanskt finanskonglomerat med ägare i bland annat Förenade Arabemiraten.
Det hade då varit mycket svårt att garantera att deras ändamål och värdegrund varit förenliga med
svenska patienters och svensk vårdpersonals intressen. Även den kinesiska staten äger delar av svensk
sjukvård genom att techbolaget Tencent (där den kinesiska staten är delägare) äger andelar i ett
svenskt nätläkarbolag. Det betyder alltså att delar av svensk kritisk infrastruktur ägs av utländska
företag som även utan vinstintresset borde ses som ett problem i vår oroliga omvärld. Detta är något
som Läkarförbundet borde slå vakt om.

Enligt styrdokument Politiskt program 2025 ska Läkarförbundet verka för att fler sjukhus ska
privatiseras (“Fler sjukhus, vårdcentraler och andra vårdenheter än idag ska kunna drivas av andra
vårdgivare än regioner”). Med tanke på att nya privata sjukhus endast kan drivas av kapitalstarka
ägare betyder det att Läkarförbundet indirekt verkar för att öka vårdkoncernernas makt över
infrastrukturen i Sverige. Motionärerna tror inte att det är vad Läkarförbundet vill.

1. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2022/08/i-vems-intresse-driver-capio-sjukvard-i-sverige/
2. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2022/08/slutreplik-magnus-rojvall-har-tyvarr-fel-om-capio/
3. https://www.sls.se/kuf/nyheter2/2022/debattpriset-rost-2022/

Sjukvårdspolitik

Angående tystnadsplikt och patienternas integritet

Det har kommit till vår kännedom att läkare som utsätts för granskning av tjänstemän inom Sveriges regioner har krävt att patienternas personuppgifter ska medfölja journalanteckningarna när dessa blir föremål för granskning. Enligt §26 Lagen om Läkarvårdsersättning (LOL) ska läkaren till landstinget ”lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd läkarvårdsersättning”. Läkare som fullföljt denna plikt men invänt mot att lämna ut personuppgifter har inte hörsammats. Regioner har hävdat att LOL fungerar sekretessbrytande och att man har rätt att få patienternas namn och födelsenummer. Argumentet har varit att man annars inte kan utföra kontroller. Detta är tekniskt sett felaktigt, då en kontroll av läkarens verksamhet lätt kan utföras på anonymiserade journaler. För de läkare som vägrat lämna ut identifierbara anteckningar har regioner därefter innehållit all giltig ersättning. Anteckningar från läkare som skickat in identifierbara journaler har behandlats på ett sätt som inneburit att personuppgifter transporterats vidare: från behandlande läkare till regionens tjänstemän till domstol.

GPDR (General Data Protection Regulation) anger (p. 51) att “personuppgifter som till sin natur är särskilt känsliga med hänsyn till grundläggande rättigheterna och friheter bör åtnjuta särskilt skydd”. Vidare anges i artikel 9/1 att ”behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning ska vara förbjuden”.

Regioner har alltså överträtt GDPRs bestämmelser om hantering av känsliga personuppgifter. Vi hävdar att fel har begåtts ur juridisk men även etisk synpunkt. En läkare kan inte överföra sin tystnadsplikt till andra aktörer. Fall där myndighet har rätt att begära och få personuppgifter, som till exempel vid synnerligen allvarliga brott, är noggrant reglerade i svensk lag. De rekvisiten uppfylls mycket sällan då läkare ska granskas och inte i de aktuella fallen.

Svenska Privatläkarföreningen (SPLF) yrkar

Sjukvårdspolitik

God och värdig anda inom kåren

Vi är alla specialister eller på väg att bli. Regionernas definition av specialistvård formuleras ”Inom specialistvården träffar patienten läkare som är specialister inom andra områden än allmänmedicin”.

I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) används begreppet ”slutenvård”, vilket definieras som vård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning.

Sjukhus bedriver både slutenvård på vårdavdelningar och öppenvård på mottagningar medan en vårdcentral i huvudsak bedriver öppenvård.

SFAM föreslår att benämningarna primärvård – sekundärvård – tertiärvård ersätter de dagligen använda begreppen primärvård – specialiserad vård – högspecialiserad vård. Förstnämnda klassifikation är enligt dem ”mer neutral och innebär mindre risk för missförstånd kring hög- och lågstatussjukvård eller kompetens- och specialiseringskrav i olika delar av sjukvården”.

Enligt första paragrafen i våra stadgar skall vi gemensamt verka för en god och värdig anda inom kåren och här tycker vi att det är trevligt om vi gör det inom Läkarförbundet.  

Ord har betydelse. Primärvård är ett etablerat trevligt begrepp medan ordet sekundärvård är ett i våra ögon olyckligt begrepp som språkligt snarare för tanken till sekunda och sämre vård. Språkligt är primärvård och sekundärvård en direkt översättning från det anglosaxiska systemet ”primary and secondary healthcare” vilket lämpar sig dåligt i den svenska vården, där vi istället är i uppstart av en stärkt och utbyggd primärvård och denna ännu inte drivs med dygnet runt-ansvar. Även att benämna specialister inom sjukhusspecialitet som organspecialister är i våra ögon en väl begränsande beskrivning då organet sällan kommer utan patienten, förutom inom transplantation.

Vi ser gärna att vi i just denna enstaka fråga frångår våra vanliga principer och faktiskt instämmer i något som regionerna också tycker och detta i bästa samförstånd.

Sjukvårdspolitik

Att gräva där man står – nära ledarskap är nödvändigt

Länskliniker resulterar ofta i ambulerande chefskap med ansvar på flera platser i samma region, vilket får till följd att chefer blir frånvarande och tappar kontakten med de lokala verksamheterna. Detta blir extra tydligt på mindre orter med långa avstånd till övriga enheter. Det finns flera exempel på kliniker vars verksamhet helt eller delvis har blivit lidande på grund av brist på verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning.

I dagens situation med bemanningsproblem på många håll är det särskilt tydligt att chefer i regel fokuserar på enheten där de verkar, medan andra delar av länsklinikerna inte får samma ledarskap. Att vara chef på flera platser samtidigt kräver inte sällan många och långa resor för den som väljer uppdraget, men också en hård press för individen. Den mycket snabba omsättningen av chefer på flera nivåer inom regional verksamhet bottnar ofta i brister i arbetsmiljön.

Med ett ledarskap på avstånd centraliseras stödfunktionerna inom vården i ännu högre utsträckning. Detta gör att de lokala cheferna exempelvis inte får nödvändigt ekonomi- och personalstöd. I många fall hänvisas chefer till att lösa uppgifterna på egen hand, ibland genom att följa generiska beskrivningar på lokala intranät. Det gör att mycket tid måste läggas på administrativa uppgifter långt ifrån verksamheten.

Sjukvårdspolitik

Kostnadsfritt vaccinationsprogram för äldre räddar liv, främjar hälsa och är samhällsekonomiskt lönsamt

Antalet individer över 60 år ökar snabbt globalt och är sedan 2020 fler än antalet barn under 5 ås ålder. Att denna stora grupp äldre håller sig friska och aktiva är ett vitalt samhällsintresse.

Både WHO och en rad expertgrupper och hälsoorganisationer i bl.a. USA, Storbritannien, Kanada, Tyskland, Frankrike, Japan, Singapore och Sydkorea med flera har lyft fram vaccinationsprogram för äldre som en avgörande faktor för att ge gruppen äldre en längre men främst friskare yrkeskarriär och familjeliv. I en aktuell artikel i Läkartidningen (Läkartidningen. 2023; 120:23 085) menar en grupp smittskyddsläkare att ett nationellt vaccinationsprogram för äldre skulle förebygga infektioner och vårdbehov och underlätta för regionerna att erbjuda en jämlik vård. För att kunna följa upp och erbjuda ett jämlikt skydd för äldre i befolkningen behövs ett nationellt vaccinationsregister som omfattar alla givna vaccindoser oavsett vårdgivare.

Det råder en bred internationell konsensus kring vilka vacciner som bör ingå i ett äldreprogram. Man är också enig om att ett vaccinationsprogram för äldre bör vara lättillgängligt och kostnadsfritt för att nå de grupper som har de största behoven. Ett exempel på vad som bör ingå i ett program är ett dokument från USA:s Advisory Committee on Immunization Practices (www.cdc.gov/vaccines/acip) med stöd från amerikanska läkarförbundet American College of Physicians som speglar internationell konsensus.

Det handlar framför allt om förstärkning, en ”boostring” av det skydd man tidigare fått genom barnvaccinationsprogrammet med tillägg av några specifika vacciner för just äldre.

Boosterdoser från barnvaccinationsprogrammet där äldre kan ha tappat immunitet omfattar Hepatit B-vaccin till ovaccinerade som inte haft sjukdomen, mässling, påssjuka, rubella, tetanus, difteri, kikhosta, Hemophilus influenzae typ b och polio.

De viktigaste kompletterande vaccinerna, där både morbiditet och mortalitetssiffrorna är höga, är vacciner mot influensa, pneumokocker, herpes zoster och covid-19.

Seniora Läkare menar att Läkarförbundet bör agera i frågan när man har tillgång till omfattande hälsodata och analyser från medicinska expertgrupper som tydligt pekar på vad som behöver göras.

Sjukvårdspolitik

Framfarten av AI i vården måste prioriteras

Ingen har väl missat årets stora snackis: artificiell intelligens (AI). Chat GPT är ett av de första stora AI-verktygen som tagit världen med storm och gjort AI tillgängligt för gemene man.

Utvecklingen av digitala verktyg inom offentlig sektor och vården har puttrat på och bemöts av de som behöver arbeta med systemen med varierad entusiasm. Den digitala utvecklingen har ansetts vara av sådan vikt för Läkarförbundet att man instiftade digitaliseringsrådet för att kunna bistå förbundsstyrelsen med politikutveckling och göra läkarförbundet till en mer framstående aktör i frågor som rör vårdens digitalisering, dess arbetssätt och e-hälsofrågor.

Sannolikt kommer framfarten av AI-baserade verktyg inom vården att gå med en helt annan hastighet än vad vi sett av digitaliseringen hittills. Nyligen publicerades en artikel i Journal of Medical Internet Research en artikel där forskarna uppskattade att Chat GPT var lika bra på att fastställa en diagnos som en junior läkare (1).

Ger vi oss inte in i frågan nu riskerar vi att bli utmanövrerade och stå utan möjlighet att påverka utvecklingen. Läkarförbundet behöver föra professionens talan och ta diskussionerna såväl med lagstiftare som utvecklare av verktygen i högre utsträckning än vad som sker i dag för att säkerställa att AI-baserade verktyg integreras på ett ansvarsfullt, etiskt och ändamålsenligt sätt.

Vi kan inte vänta och se på, vi måste agera nu.

1. Rao et al, Assessing the Utility of ChatGPT Throughout the Entire Clinical Workflow: Development and Usability Study Journal of Medical Internet Research - Assessing the Utility of ChatGPT Throughout the Entire Clinical Workflow: Development and Usability Study

Sjukvårdspolitik

Patientsäkerheten kräver- stärk det medicinska ledarskapet

På 90-talet försvann kravet att en verksamhetschef inom sjukvården måste vara läkare och idag saknar många chefer inom hälso och sjukvård helt sjukvårdsutbildning. För att delvis kompensera för bristen på medicinsk kunskap har man i stället infört medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA, MAL etc) som ska bistå chefen med sakkunskap för att stärka patientsäkerheten. Utöver detta finns även chefläkarna som har ett mer övergripande patientsäkerhetsansvar inom regionen.

Problemet i denna konstruktion är att man som chef inte behöver förhålla sig till medicinsk sakkunskap utan kan välja att lyssna eller inte, ett problem som blir allt större när ekonomin knakar. Vi anser därför att man skulle behöva en mer fristående organisation för patientsäkerhet inom regionerna där chefer på alla nivåer tvingas förhålla sig till den medicinska verkligheten och där chefläkare och MLA har ett reellt inflytande över de beslut som fattas när man ser risker för patientsäkerheten. Det behöv ett väl definierat ansvar och därtill hörande mandat för både chefläkare och MLA (eller motsvarande).

Övrigt

Förhandlingsdelegationen

Det är lokalföreningarna som innehar de lokala förhandlingsmandaten, har kunskap om lokala avtal och aktuella frågor lokalt, erfarenhet av förhandlingar och som hanterar konsekvenserna av nya såväl som strukna skrivningar i vårt centrala avtal. Trots detta är representanterna för lokalföreningarna i minoritet i förhandlingsdelegationen med endast två platser. Detta regleras för närvarande i SLF:s arbetsordning med följande formulering:

"FD - Delegationen har sex medlemmar utöver ordförande, samt en permanent adjungering. Utöver ordförande ska ytterligare en ledamot utses av FS efter öppen inbjudan till samtliga delföreningar att nominera en ledamot. Övriga ledamöter i FD skall utses av FS efter nominering av DLF, SYLF, Sjukhusläkarna och Läkarförbundet Student med vardera en ledamot, samt lokalföreningarna genom förslag från deras representant med två ledamöter. Representant från SPLF erbjuds adjungering i FD."

De senaste åren har det kommit allt fler exempel på att regionerna säger upp välfungerande och uppskattade lokala avtal som tidigare utifrån lokala förutsättningar reglerat arbetstid och ersättningar. I stället hänvisar man till vårt gemensamma centrala kollektivavtal. Detta trots att SKR själva skriver på sin hemsida “SKR:s uppdrag är att teckna centrala kollektivavtal, att stärka kommuner och regioner i arbetsgivarrollen och ge möjlighet till egna lösningar inom hela det arbetsgivarpolitiska området. En attraktiv arbetsgivare i kommuner och regioner måste ha goda anställningsvillkor, motivera och ta tillvara medarbetarnas kompetens”. Förhandlingsdelegationen behöver bättre möjligheter att förutsäga konsekvenserna av arbetsgivarens föreslagna avtalsformuleringar genom ett utökat deltagande av representanter från lokalföreningarna.

Övrigt

Salesforce - Läkarförbundets medlemsregister

Utan förvarning begränsades behörigheten för Salesforce 2022/2023, vad vi erfar i hela landet. Detta både för ombudsmän och kanslipersonal som tidigare haft behörighet.

I och med den försämrade tillgången till Salesforce kan vår kanslipersonal inte längre se om den som ringer är medlem i Läkarförbundet eller vilken yrkesförening eller lokalförening vederbörande tillhör. Detta har medfört ett mycket tungrott system där kanslipersonalen måste ringa medlemsrådgivningen för att få klarhet i eventuellt medlemskap.

Vi har påtalat problemen för vår förbundsdirektör vid flera tillfällen men inte fått något gehör, svaret har varit att tillgången till Salesforce har begränsats på grund av GDPR.

Våra ombudsmän och administratörer kan inte längre på ett följsamt och lättillgängligt sätt ge den service som våra medlemmar förtjänar. Läkarförbundet har ett långtgående arbetsmiljöansvar för sina anställda. Att inte ha ett fungerande medlemsregister blir därmed ett omfattande arbetsmiljöproblem.

Övrigt

Företagare representerade i förbundsstyrelsen

Sveriges läkarförbund anger sig vara ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Förbundet består av flera yrkesföreningar som saknar representation i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen består av 15 representanter. Inom läkarkåren uppskattas att det finns det mellan 10–15000 läkare som arbetar hel eller deltid inom privat regi. Uppdragen kan utföras genom olika typer av verksamhet tex konsult via eget bolag, inom vårdvalsverksamhet eller inom Lagen för läkarvårdsersättning. Frågor som egenföretagare möter skiljer sig jämfört med de frågor som berör anställda inom offentlig verksamhet.

Sedan 2 år saknar förbundsstyrelsen representant med företagarbakgrund. Tidigare har förbundsstyrelsen haft representant med privatläkarbakgrund så att förbundet uppfyller sitt löfte att vara ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären.

Svenska Privatläkare Föreningen (SPLF) yrkar därför:

Övrigt

Salesforce

Vi är läkarnas professions- och fackförbund. Vi arbetar med fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor, samt professionsfrågor som utbildning, forskning, etik, sjukvårdpolitik, företagande och ledarskap. Vi gör gällande att en som medlem i Läkarförbundet kan få bättre villkor och förutsättningar genom hela yrkeslivet och kan få personlig rådgivning i frågor som exempelvis löne- och anställningsvillkor, anmälningsärenden, arbetsrätt och sjukvårdsjuridik.

De löften som utlovas till medlemmar förväntas i många fall hållas av Läkarförbundets lokalföreningar. Kontakt sker oftast via mail eller telefon, och de som vänder sig till oss är i behov av hjälp - ofta snabb sådan. För att kunna hålla dessa löften, och för att se till att våra medlemmar uppfattar förbundet som professionellt och ändamålsenligt, krävs att de som arbetar på de olika lokalföreningarna har tillgång till de uppgifter som krävs för uppgiften. Så är inte fallet nu.

Övrigt

Boka boende bättre

Som SLF-medlemmar har vi förmånen att kunna hyra fritidsboende. Bokning och betalning av sådana vistelser öppnar vid bestämd tid, för närvarande vissa vardagar kl 10. För yrkesverksamma läkare är detta en olycklig tid då inte alla kan sitta och bevaka detta under dagtid. Vi har hört från medlemmar som samma dag efter arbetstid finner attraktiva veckor fullbokade – systemet missgynnar yrkesverksamma läkare. För attraktiva veckor är kanske lottning att föredra framför sekundprecision i bokning.

Övrigt

Publicera alla nominerade till FS innan valberedningens förslag

För att delföreningar inom Sveriges läkarförbund i god tid ska kunna begrunda och vid behov prata med nominerade kandidater inför valen vid fullmäktige, ser vi att det skulle underlätta om namnen på samtliga kandidater som nominerats publiceras vid nomineringsstopp. Vi respekterar självklart valberedningens viktiga arbete men hoppas att det i många val ska finnas flera goda kandidater.

Övrigt

Sökfunktion av tidigare hanterade motioner

Att skicka in motioner till Läkarförbundets fullmäktige är ett verktyg som engagerade fackligt förtroendevalda använder för att bidra med förslag på hur förbundet ska arbeta. Skaran fackligt förtroendevaldas sammansättning varierar över tid, men många frågor tycks vara återkommande. För att minska onödigt arbete både för den facklige och FS vore det av värde att kunna söka om tidigare motioner behandlat den fråga man avser att motionera om och i så fall utfallet av denna.

Övrigt

Motion gällande tillgång till medlemsregistret för Sveriges läkarförbund.

Sedan en tid tillbaka har det skett förändringar i medlemsregistret där det nu har blivit betydligt svårare att få ut information om huruvida en individ är medlem i Sveriges läkarförbund, men inte har bytt till rätt lokalförening/yrkesförening. Detta är en onödigt försvårande faktor i arbetet vi lokalföreningar/yrkesföreningar gör i individärenden. Detta medför även merarbete för läkarförbundets kanslipersonal som arbetar i medlemsregistret.

Hallands, Blekinge, Östergötlands, Kronobergs läns, Gotlands, Kalmar läns, Jönköpings läns läkarföreningar yrkar:

Övrigt

Sänkt förbundsavgift för juniora läkare

Unga läkares tuffa situation såväl på arbetsmarknaden som vid klinisk tjänstgöring är tyvärr välbekant inom läkarkåren och Läkarförbundet. Enligt förbundets egen undersökning från Medlem 2030-projektet visar att man har sämst anslutningsgrad bland nyexaminerade. När man frågar underläkare varför de inte är med i facket uppger många att de tycker det är för dyrt. Bland juniora läkare är det även en högre andel som väljer att avsluta sitt medlemskap och den vanligaste orsaken till uppsägning av medlemskapet som anges är ekonomiska skäl.

Idag går den största delen av den totala avgiften till Läkarförbundets centrala organisation och följande reduktion finns i nuläget inlagd på den förbundsgemensamma delen av avgiften efter examen: Första fyra månaderna 100%, följt av 50% under två års tid och till sist 25 % under ytterligare ett år. SYLF ser positivt på den reduktion som finns i dagsläget. Men trots denna så är det fortfarande dyrt att vara medlem i förbundet. Efter reduktionen på halva förbundsavgiften, landar fakturan för en junior läkare på 190-296 kronor per månad beroende på vart i landet man är verksam. Om man istället skulle reducera samma avgift helt, landar kostnaden mellan 56-162 kronor per månad.

Vi behöver sänka de ekonomiska trösklarna för att fler läkare ska gå med i Läkarförbundet. SYLF har valt att inte höja den centrala avgiften för våra medlemmar för att minska den ekonomiska bördan. Ett rabattsystem motsvarande SYLF:s förslag nedan skulle innebära ett inkomstbortfall på 10,4 miljoner kronor årligen för förbundet. Att jämföra med nuvarande rabattupplägg som innebär ett inkomstbortfall på 5,5 miljoner kronor (1). En kostnad vi bedömer att förbundet har råd med i förhållande till den totala omsättningen. En långsam upptrappning av förbundsavgiften som bättre följer den individuella löneutvecklingen gör det sannolikt mer attraktivt att vara medlem.

Vi tror att vårt förslag kommer generera en högre anslutningsgrad och därmed på sikt fler medlemmar som betalar full förbundsavgift vilket är bra för hela förbundet och samtliga yrkes- och lokalföreningar. Fler medlemmar ger också. Läkarförbundet bättre förutsättningar i kollektivavtalsförhandlingarna.

1. Uträkningen baseras på SYLF:s medlemssiffror om 13 000 medlemmar och en genomsnittlig tid som medlem på 12 år. 

Övrigt

Tillgång och ändringar i medlemsregistret

Läkare byter ofta arbetsplats, framför allt i början av karriären. Det första man då tänker på är kanske inte att byta lokalförening utan man kvarstår i den förening man med rätta tidigare tillhört. 

För den enskilde medlemmen är vår organisation mindre intressant, personen upplever sig vara medlem i Läkarförbundet men känner inget behov av att veta om medlemskapet gäller Stockholms eller Gotlands Läkarförening. 

Med den tolkning av GDPR som Läkarförbundet gör kan en lokalförening inte se om en förbundsmedlem är medlemmar i en annan lokalförening än den egna. Den enskilde medlemmens integritet ska självklart värnas. Nuvarande bedömning medför dock problem för både våra medlemmar och oss. Om behov av stöd behövs från lokalförening, t ex Stockholm, där medlemmen arbetar och medlemmen inte är medlem lokalt, utan i t ex Västra Götaland, går medlemskap inte att utrönas för Stockholms lokalförening. Omvänt kan inte föreningen komma i kontakt med den enskilde medlemmen, såvida inte föreningens aktiva personer söker efter adresser på nätet med den osäkerhet detta innebär. Föreningen kan inte ens skicka ut information till medlemmar inom föreningens område. Medlemsnyttan försämras påtagligt med denna tolkning av GDPR.

Övrigt

Ett genomtänkt val av valberedning

Personvalen till Förbundsstyrelsen är på nästan varje Fullmäktige väl förberedda och förankrade

genom en noggrann process av valberedningen. Valberedningens arbete är ytterst viktigt för att få till

en välfungerande styrelse där både kompetens, geografi och specialitet beaktas.

En förutsättning för att valberedningen ska kunna åstadkomma detta viktiga arbete är att

valberedningen är väl sammansatt avseende kompetens, geografi och specialitet.

Processen för val av valberedningen är inte optimal. Det utbryter ofta kaos, namn kastas

fram och det blir näst intill slumpmässigt vilka som väljs. Valet till valberedning är viktigt och borde

därför kräva mer eftertanke än namn framropade mot slutet av ett fullmäktige. Nomineringarna

bör komma delegaterna till känna före fullmäktige, tillsammans med underlag, så att

väl genomtänkta beslut kan fattas för kommande års valberedning.

Övrigt

Rabatterad medlemsavgift föräldralediga

Förra året motionerades det om att man som föräldraledig skulle ha möjlighet att få rabatterat medlemskap, detta var en motion som besvarades av förbundsstyrelsen då det redan fanns en form av reduktion. Informationen kring denna är dock knapphändig och man måste själv ta kontakt med medlemsrådgivningen för att kunna ansöka om det men också för att få information om hur reduktionen fungerar.

Den information SYLF tagit fram är att: Fullt uttag av föräldrapenning ger 33 945 kronor per månad före skatt. För att vara berättigad rabatterad medlemsavgift ska man tjäna mindre än fem pbb (dvs i år 21 875 kronor per månad före skatt), inklusive eventuella bisysselsättningar. För att inte överstiga denna nivå kan man inte ta ut över 4,5 dagar i föräldrapenning per vecka. Enligt avtal krävs för föräldrapenningstillägg att man tar ut föräldrapenning på motsvarande heltid. Erhåller man detta kan man således ej ta del av den reducerade medlemsavgiften till förbundet.

Reduktionen som finns tillgänglig att ansöka är alltså inte möjlig att ansöka för majoriteten av våra medlemmar som blir föräldralediga. Eftersom föräldraledighet ofta påverkar våra medlemmar hårt ekonomiskt finns det stor risk att man som följd lämnar förbundet under denna period. Risken är då också stor att man inte åter blir medlem när man kommer tillbaka till yrkeslivet.