Läkares ställning och villkor

Säkra konkurrenskraftiga ingångslöner för läkare

Ett av fackförbundens främsta uppgift är att driva lönefrågor. För att kunna göra det på ett korrekt och långsiktigt hållbart sätt måste vi också våga utvärdera vilka effekter våra tidigare beslut faktiskt har fått. I dag vet vi inte om avskaffandet av minimilöner varit positivt eller negativt för läkarkåren. Vi kan dock konstatera att läkare innan specialistbevis, under det senaste decenniet, haft ett kraftigt reallönetapp och en löneutveckling som sannolikt aldrig kommer att kunna hämtas igen om inte stora och målmedvetna förändringar sker. 

De senaste åren har underläkarnas svaga löneutveckling uppmärksammats, och särskilda satsningar har till och med lyfts som yrkande i avtalsrörelsen – dessvärre utan resultat. Statistik från SCB och Medlingsinstitutet har visat att underläkarna haft en 30 % sämre löneutveckling än övriga vårdyrken/samhället sedan 2014. Längre tillbaka är det svårt att analysera, men mycket talar för att tappet pågått längre. Våren 2023 släppte Arena Idé en analys som visade att läkare generellt, och underläkare innan legitimation i synnerhet, halkat efter i löneutveckling jämfört med övriga arbetsmarknaden (1). 

Fram till 2011 fanns skrivningar i kollektivavtalet som stadgade minimilöner för AT-läkare i Sverige. Vet Läkarförbundet hur avskaffandet av dessa påverkat lönerna? Skulle återinförda minimilöner – eller en modern variant av det – kunna vara ett verktyg för att vända utvecklingen? 

Vi befinner oss i en unik situation: vi har i praktiken en och samma arbetsgivare i form av regionerna via SKR. Det innebär att de generella erfarenheter och invändningar mot minimilöner som finns i andra branscher inte nödvändigtvis gäller oss. Att avfärda minimilöner som verktyg bara för att de i andra sektorer ibland fungerat som ett tak snarare än ett golv, kan vara att missa en möjlighet som i vår situation skulle kunna fungera tvärtom – som ett golv som stärker hela kåren. 

SYLF menar inte att minimilöner är en färdig lösning, men situationen är nu så allvarlig att vi måste utreda alla verktyg. Vi måste våga vända på varje sten. 

Andra förbund arbetar framgångsrikt med rekommenderade ingångslöner. På Sveriges Ingenjörers hemsida framgår exempelvis att en nyexaminerad civilingenjör bör begära minst 41 000 kr/mån och en högskoleingenjör minst 38 800 kr/mån (2). Det skapar förväntningar, samlar yrkeskåren och ger medlemmarna ett konkret verktyg i lönesamtal.

1. Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv - Arena Idé https://arenaide.se/rapporter/den-svenska-modellen-ur-ett-nordiskt-perspektiv/

2. Din ingångslön som ingenjör och civilingenjör 2025 - https://www.sverigesingenjorer.se/lon/lonestatistik/ingangslon/

Läkares ställning och villkor

Löneåterställning - Den enda vägen framåt för läkarkåren.

En stark yrkeskår byggs från grunden. Om värdet på läkarens arbete inte sätts högt från första dagen, riskerar hela löneutvecklingen att dras ned – även för färdiga specialister. 

Sedan 2014 har underläkare haft en cirka 30 % sämre löneutveckling än övriga vårdyrken och arbetsmarknaden, enligt statistik från SCB och Medlingsinstitutet. Detta är inte bara en orättvisa för de yngsta kollegorna det är en långsiktig försvagning av hela professionens förhandlingsläge. När startlönen halkar efter, följer resten av lönekurvan med. 

Regionerna har dessutom i allt högre utsträckning valt att hålla läkare kvar i anställningsformer utanför utbildningstjänster, där de saknar grundläggande rättigheter som årlig lönerevision. Utöver detta anställer man medvetet läkare i felaktiga tjänster gentemot kompetens, exempelvis specialister under flaggen legitimerad läkare med specialistkompetens, eller att man håller inne med konverteringar till BÖL och ÖL. Resultatet är en medveten lönepress som drabbat läkare i samtliga karrärsteg. 

- Läkare med legitimation arbetar år efter år utan att omfattas av kollektivavtalade löneökningar. 

- BT- och vikariattjänster används som ett billigare alternativ till ST, trots samma ansvar och ofta likvärdiga arbetsuppgifter. 

- Lönegapet vid inträdet i yrket vidgas – vilket på sikt drar ned specialistläkarens värde. 

Om vi accepterar ett växande lönegap vid inträdet i yrket, accepterar vi också att läkaryrket urholkas i värde över tid. Det handlar inte bara om rättvisa – det handlar om att försvara professionens ställning, pensionsnivåer och förmåga att attrahera och behålla kompetens. 

Detta är inte en naturlag. Det är en konsekvens av politiska och arbetsgivarmässiga prioriteringar. Och det är hög tid att vi som kår drar en röd linje. 

Läkares ställning och villkor

Rättvisa löner för alla läkare – hela livet i yrket

Bakgrund

Alla läkare, oavsett var i karriären vi befinner oss, har rätt till rättvisa löner. Men dagens system har brister, lönekartläggningarna är för ytliga. Resultatet blir att osakliga löneskillnader kan fortgå – trots att lagen kräver att de ska motverkas.

Diskriminering är fortfarande ett stort och allvarligt problem i samhället. (Källa: Diskrimineringsombudsmannens årliga rapport Förekomst av diskriminering 2024).

Diskrimineringslagen anger att det förebyggande arbetet mot diskriminering som arbetsgivaren ska utföra ska ske systematiskt och partsgemensamt genom aktiva åtgärder; undersöka, analysera, åtgärda och följa upp.

Resultatet i DO:s rapport visar dock att diskriminering riskerar att fortgå – väl dold i tillgänglig statistik över större områden. Läkarförbundet måste därför kräva skarpare hantering för att säkerställa rättvisa, sakliga och jämlika villkor för hela kåren.

Läkarförbundet bör därvid utöva tryck på arbetsgivarna på alla nivåer, alla sektorer, och i partsdialog.

Läkares ställning och villkor

Övertidsmotion

Rätten till ekonomisk ersättning för arbetad övertid är en mycket central facklig fråga.  Ersättningen för arbetad övertid är viktig, för att den motverkar vissa arbetsgivares tendens att lägga på medlemmar oavlönat arbete.  En hög ersättning för arbetad övertid kan verka som en skyddsventil, som skyddar medlemmen från dålig arbetsmiljö och är ett incitament till arbetsgivaren att antingen minska arbetsbelastningen eller att öka resurserna. 

Det är väldigt utbrett bland flera regioner över hela Sverige att läkare, främst överläkare och specialistläkare, har skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid.

I andra regioner som Region Jönköping, Jämtland Härjedalen och Region Uppsala har nästan alla läkare ekonomisk ersättning för övertid; endast vissa chefer bortskriven övertid. Detta är ett problem.

Läkarförbundet har försökt att verka i övertidsfrågan centralt, men man får nog säga att vi inte har varit fullt ut framgångsrika. Det finns i några få regioner där även underläkare som ST-läkare, har bortskriven ekonomisk ersättning för övertid. Nya avtalet HÖK 2025 gör att bortskrivningar för utbildningsläkare (AT, BT och ST) är från 1 april 2026 ej tillåtet enligt Specialbestämmelserna, men gamla avtal om bortskriven övertid fortsätter att gälla.

Mellersta Skånes läkareförening kan notera att det i sjukvården finns andra yrkeskategorier, som har rutin att skriva övertid i övertidssituationer. Detta kan vara en lokal kultur eller professionell kultur. Det medför att man inte blir utnyttjad och arbetar gratis. Registrering av den arbetade övertiden är mycket viktigt.

Det behövs nu hjälp både på en lokal nivå och central nivå inom Sveriges Läkarförbund för att kunna se till att fler läkare får ekonomisk ersättning för arbetad övertid. När arbetsplatser infört flextid på flera ställen, så har det visat sig att de flesta regelmässigt arbetar mer än 40 timmars arbetstid, även om man räknar med jourledigt och annat. 

Det finns tyvärr även exempel på att medlemmar tvingas skriva bort sin övertidsersättning. I vissa fall har arbetsgivaren utnyttjat sin situation som monopolarbetsgivare inom en specialitet, genom att tvinga läkaren till bortskrivning av rätten till ekonomisk ersättning för övertid, mot dennes vilja.  Det är egentligen en förhandlingsfråga, men samtidigt har ibland den enskilda medlemmen fått en mycket svag förhandlingsposition.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete.

Överenskommelse kan vidare också träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare med stöd av reglering i HÖK. I HÖK 2025 finns även en protokollsanteckning som möjliggör att läkares enskilda avtal om bortskrivning - Avvikelser från bestämmelser i §§ 20–24 i AB. Och om kollektivavtalet reglerar samma fråga som den enskilda överenskommelsen gäller den enskilda överenskommelsen.

De flesta läkare kommer ibland att behöva arbeta övertid, som vid kollegas sjukdom eller vid personalbrist, och då är det rimligt, att läkaren får en avtalsenlig ersättning. 

Som regel så får en regionalt anställda läkare vid bortskrivning av övertid ingen ersättning alls av sin arbetsgivare. 

Vi väntar också på en utredning hur övertidsfrågan hanteras i privat sektor.

Målet är att alla anställda läkare ska få ekonomisk ersättning eller annan form av ersättning för arbetad övertid. Övertidsfrågan är en viktig fråga – låt oss börja arbetet lokalt och centralt.  

Läkares ställning och villkor

Går du back, blir du lack!

I Västra Götaland har arbetet med att införa de nya reglerna för dygnsvila inneburit en översyn och förändring av jourpass runt om i regionen. I flera fall har tidigare långa jourpass anpassats till att antingen helt följa de nya reglerna, vilket innebär jourpass som är som längst 13 timmar, eller så har de schemalagts med undantag, dvs upp till 20 timmar. I flera fall kan kortare jourpass så klart innebära en arbetsmiljöförbättring, framförallt i de fall där det är jourer med hög belastning där idag i princip all tid är aktiv. Det finns dock också flera jourer runt om regionen där störningsfrekvensen är betydligt lägre och det i vissa fall endast är få störningar under jouren.   

Detta får idag med dagens nya regler helt andra konsekvenser för ersättningar än hur det såg ut historiskt när det var vanligare med långa jourer mellan två arbetspass men där störningsfrekvensen också var lägre än den är idag på natten. Till skillnad från då behöver medarbetaren nu ta ut en betydande mängd jourkomp dagtid både före och efter jouren om den ligger mellan två vardagar. Ersättningen är samtidigt låg för ostörd jour på arbetsstället och genererar endast 0,25 komptimmar per fullgjord timme i det centrala avtalet.   

Särskilt i Göteborg finns ett par exempel nu på där arbetsgivaren har valt att schemalägga jourpass där det önskas att medarbetare är på arbetsstället hela arbetspasset men där störningarna är så få att medarbetare behöver ta ut mer jourkomp före och efter jouren än de tjänar in. Något som så klart leder till reaktioner från medlemmarna. Det finns här goda exempel där arbetsgivaren ser att det finns ett problem och försöker hitta gemensamma lösningar på problemet ihop med medarbetarna, men det finns också andra ställen där arbetsgivaren insisterar på ett arbetssätt där medarbetare går back på att vara bundna till arbetsplatsen. 
 
Frågan är av en annan karaktär vad gäller beredskap och vi vill i första hand här lägga fokus på jourpass på arbetsplatsen där frågan är mest brännande, och önskar där att Läkarförbundet analyserar hur det går att säkerställa att medarbetare inte går back på att arbeta obekväm tid.   
  
Västra Götalands läkarförening och SYLF yrkar därför:

Läkares ställning och villkor

Värna om rätten till traditionell förhandling

Huvudspåret vid lönerevision i Sveriges Läkarförbunds Huvudöverenskommelse HÖK 2025 med SKR är egentligen lönesamtalsmodellen i den regionala sektorn, men i avtalet finns en möjlighet till ett veto, som innebär att ”Löneöversyn ska genomföras som förhandling om lokal part så begär.” De flesta lokalföreningar använder sig av vetot och har en traditionell förhandling.

Problemet är att det inte finns tillräckligt skrivet i avtalet om hur en traditionell förhandling skall utföras och i Region Skåne så har arbetsgivaren lämnat tidigare praxis, vid den lokala traditionella förhandlingen om tidpunkten för löneöversynstillfället, som gällt från det datum då underlaget tagits fram i slutet av januari. Istället vill arbetsgivaren ha en senare beräkningstidpunkt.

”Arbetstagarorganisationen garanteras ett utfall i procent av sin lönesumma vid varje löneöversyn. Lönesumman utgörs av summan av de fasta kontanta lönerna för medlemmar som vid löneöversynstillfället är tillsvidareanställda med månadslön.”

Eftersom traditionell förhandling ej är reglerat i avtalet, så finns inte heller möjlighet att föra en oenighet vidare till central förhandling. Detta gör att arbetsgivaren kan ge ohemula krav på tidpunkt för underlaget, vilket tidigare inte har förekommit. Det finns ingen möjlighet att komma vidare som part, om parterna inte kan komma överens om tidpunkten.

Arbetsgivaren hänvisar till sina ensidiga arbetsgivartolkningar – Ur SKR Redogörelsetext – ”Att löneavtalet innehåller en nivå för garanterat utfall innebär inte att löneöversyn ska inledas med att fastställa nivå på utfall för arbetstagarorganisationen.” Men det är ju så vi gör vid en traditionell förhandling sedan mänga år. Arbetsgivaren Region Skåne har aldrig velat ge mer än det garanterade utfallet.

För att förhandla fram goda avtal och exempelvis få en god lokal förhandlingsordning behövs mer stöd centralt, med utbildning i det avtal HÖK 2025 som vi har nu till 31 mars 2027.

Läkares ställning och villkor

Vad gör Läkarförbundet för mig?

Som fackligt aktiv medlem får man ofta frågan från kollegor, "vad gör Sveriges LäkarFörbund, SLF, för oss?"

Trots ihärdigt arbete tycks många kärnfackliga frågor så som arbetstider, anställningsvillkor, löner, övertidsersättning och arbetsmiljöfrågor fortfarande vara eftersatta och ofta förklaras av regionpolitiska förändringar och förändringar i vår omvärld. Många kollegor anser också att politiskt korrekta ämnen/områden premieras framför medlemmarna viktiga kärnfackliga frågor. 

För att nå framgång måste fokus ligga på kärnfackliga frågor. Möjligheten till att påkalla förhandling och/eller stridsåtgärder för att få igenom våra medlemmars förväntningar måste övervägas oftare.

Läkares ställning och villkor

Valuta för pensionsavtalet

Som ST-läkare ingår sidotjänstgöringar för att uppnå specialitetsbevis. För många kräver detta att man arbetar inom annan arbetsgivare, antingen för att verksamheten inte finns inom den egna regionen, för att hemkliniken är separat från den verksamhet inom regionen där övriga kliniker ligger (ex. privat VC eller geriatrik) alternativt om sidotjänstgöringen faller under de 3 månader valfri randning som många ST-utbildningar tillämpar. 

Det vanligaste upplägget vid en sidotjänstgöring är att hemkliniken står för upp till 3 månaders grundlön och att mottagande klinik står för jourersättning och övertidsersättning i förekommande fall. Efter 3 månader går ansvaret helt över till mottagande klinik i förekommande fall. 

I AKAP-KR beräknas avsättningarna till tjänstepension i normalfallet enligt att 6% av bruttoinkomsten avsätts upp till gränsbeloppet (604 500 kr år 2025) och däröver avsätts 31,5% av bruttoinkomsten. ITP1 (motsvarande inom privat sektor) avsätter 4,5% respektive 30% enligt samma modell. Vid två arbetsgivare eller vid tillfällen med längre randningar finns en stor risk att den utbetalda lönen per arbetsgivare ligger under gränsbeloppet varvid det enbart avsätts 6% (4,5%) totalt av bruttoinkomsten. 

För en ST-läkare med 55 000 kr bruttoinkomst per månad landar det på 14 100 kr lägre inbetalningar på ett år vilket över 30 år med i snitt 5% avkastning innebär 1 miljon kronor lägre pensionsinnehav. Om ST-läkaren istället tjänat 65 000 brutto i månaden blir skillnaden 45 000 kr i inbetalningar vilket över 30 år ger 3 miljoner lägre i pensionskapital. 

Pensionsavtalet har framförhandlats och vi har fått ge upp andra förmåner för att få till ett så fördelaktigt avtal, om vi går miste om dessa förmåner har vi gett bort våra egna pengar till arbetsgivaren. AKAP-KR innehåller följande skrivelse som berör dubbla arbetsgivare: För en arbetstagare med samtidig anställning hos flera arbetsgivare, då sådana anställningar har ett nära samband och är av intresse för arbetsgivarens verksamhet, har centrala parter gemensamt utarbetat en rekommendation avseende hur pensionsavgiften bör beräknas. (Bilaga 2 till AKAP-KR, Punkt 10), här bör en ST-läkare under sidotjänstgöring automatiskt omfattas utan möjlighet till eget beslut hos arbetsgivaren. 

Läkares ställning och villkor

Motion gällande arbete efter 66 års ålder.

I dagens samhälle arbetar våra läkarkolleger allt längre tid och ofta även efter 66 års ålder.
Från och med januari året arbetstagaren fyller 67 år sjunker arbetsgivaravgiften till 10,21
procent istället för 31,42 procent, dvs det är billigare för arbetsgivaren att ha en äldre kollega
anställd. Vi anser att detta bör komma arbetstagaren till gagn.

Läkares ställning och villkor

Bättre villkor för Läkarförbundets seniora medlemmar

Tiderna förändras. Där tidigare 65-årsdagen markerade gränsen till pensionsåldern är gränsen nu mer flytande. Med stöd av LAS kan man jobba till 69 års ålder. En enkät genomförd av läkarförbundet och Seniora Läkare 2023 visar att hälften av läkarna arbetar efter 65 år. I åldersgruppen 65–69 år arbetar 67%. Ända upp till 85-årsåldern arbetar 5%. Siffrorna visar på ett förlängt arbetsliv med åtminstone 10%. Enkäten visar också på brister i arbetsmiljön, vidareutbildning, utvecklingssamtal och löneutveckling. Anställningsförhållandena är varierande med timanställning som dominerande.

Läkare över 65 år, som fortfarande arbetar, hamnar i en gråzon där man har sämre anställningsförhållanden, sämre löneutveckling och sämre möjligheter till vidareutbildning än sina yngre kollegor.

Bristerna visar att lokalföreningarna inte är tillräckligt framgångsrika att tillvarata de seniora kollegornas intresse. Timanställningar är en delförklaring.  Sättet som Sveriges Läkarförbund är organiserat och att många av de äldre läkarna kan ha släppt medlemskapet i lokalföreningarna kan också spela in.

 Sveriges Läkarförbund har nästan 60 000 medlemmar varav hela 20% är över 65 år. Läkarförbundets motto är ”För alla läkare under hela karriären”.  Det står ingenstans att läkare över 65 år med timanställning ska särbehandlas. Det är dags för att representationen i förbundets fullmäktige bättre motsvarar de seniora medlemmarnas antal.

 Regionerna har en generell brist på personal, inte minst läkare. Under överskådlig tid kommer man därför behöva en stor andel seniora läkare för att täcka läkarbehovet,

 Föreningen Seniora Läkare, som organiserar 3000 av de äldre läkarna, är medveten om att gruppen äldre läkare är heterogen. Det finns allt från fullt yrkesverksamma och deltidare till heltidspensionärer med olika behov. Det är dags att Läkarförbundet bättre tillvaratar alla seniora medlemmars behov och underlättar för dem som är kvar på arbetsmarknaden. Det kan annars finnas risk att äldre läkare väljer att lämna det förbund man varit medlem i decennier.

Läkares ställning och villkor

Fackligt stöd för studenter på särskilt förordnande

Läkarförbundet har en komplex organisationsstruktur med många delföreningar och intresseföreningar. Många av förbundets medlemmar har medlemskap i flera av dessa föreningar, där olika intressefrågor omhändertas. Förhandlingsmandatet ligger dock hos lokalföreningarna och här finns dessvärre ett glapp i vårt system. 

 Våra studenter har ingen yrkesförening eller lokalförening i sitt medlemskap och företräds därför inte av någon facklig part gentemot arbetsgivaren. Större delen av studietiden är det här inget problem då de inte är yrkesverksamma men under de sista åren kan de arbeta som läkare under särskilt förordnande och står då tämligen ensamma om problem dyker upp. De har inte någon rätt till stöd från lokalföreningar. Med detta sagt är det ändå många lokalföreningar som väljer att vid behov företräda dem.  

Förbundet behöver stärka sin roll för läkare tidigt i karriären och för studenter, att ge dessa studentmedlemmar rätt att företrädas av en lokalförening är ett sätt att göra det. Förutom det uppenbara, att kunna hjälpa medlemmar, så skulle vi synas bättre i den gruppen samt verka medlemsrekryterande då värdet av medlemskap ökar. Vi tror också att chanserna för att dessa individer sen stannar kvar som medlemmar efter examen skulle öka. 

I normala fall finns en karenstid på sex månaders medlemskap för att erhålla fackligt stöd. För studenter som blir medlemmar inför sitt första jobb som underläkare bör den här karenstiden utgå då de kanske inte sett värdet av ett medlemskap innan och kunskapen om facket är låg. Det är otroligt viktigt att dessa medlemmar ges möjlighet till stöd, de befinner sig ofta i en utsatt position gentemot arbetsgivaren och kan väldigt lite om sina rättigheter. 

Läkares ställning och villkor

Förbud mot ospecificerade korta vikariat för läkare

Sveriges yngre läkares förening (SYLF) ser med oro på den ökade användningen av korta och ospecificerade vikariat inom svensk hälso- och sjukvård. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) är tillsvidareanställning huvudregeln, och vikariat ska endast användas för att ersätta en specifik person eller funktion, till exempel vid sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. 

I praktiken används dock idag vikariat även utan att det framgår vem läkaren ersätter. Det innebär en otrygghet för läkaren, svårigheter att försörja sig långsiktigt och att många hålls utanför ordinarie lönerevisioner och karriärutveckling. För arbetsgivaren blir det ett sätt att kringgå tillsvidareanställningar och utbildningstjänster, trots ett permanent behov av läkare. Detta skapar en arbetsmarknad där läkare fastnar i osäkra anställningar, vilket i sin tur ökar personalomsättningen och riskerar att försämra både kompetensförsörjning och patientsäkerhet. 

Normen runt om i landet har nu blivit att anställas på “provanställning” eller “vikariat” när det på pappret är en visstidsanställning inför eventuell ST. Huvudregeln på arbetsmarknaden är att tills vidare-anställning ska var normen men vi som profession har vant oss vid att anställningstrygghet inte tillhör vår vardag. 

Läkaryrket måste präglas av långsiktighet och tydliga utvecklingsvägar (AT, BT/ST, specialist). Därför behöver Läkarförbundet tydligt ta ställning mot att läkare används som “generella vikarier” utan specificerat syfte. Vikariat ska endast vara tillåtet när det är klart vem eller vilken funktion som faktiskt vikarieras för. 

Läkares ställning och villkor

RÄTT SKA VARA RÄTT

Vikariat är en vanligt förekommande del av en läkares utbildningsresa. Det vikarieras på sommarlov, inför AT och innan ST. I nästan alla sammanhang handlar det inte om vikariat, där man ersätter en namngiven person, utan istället en tidsbegränsad anställning i formatet särskild visstid. Det finns flera skillnader mellan vikariat och särskilt visstid, exempelvis tid till rätten till tillsvidareanställning enligt LAS. Risken med att kalla det vikariat istället för särskild visstid är att den anställda inte förstår sina rättigheter och skyldigheter. Särskilt viktigt blir det när det börjar närma sig tidsgränsen för rätten till tillsvidare anställning. Som fackförbund är det därför viktigt att vara tydlig i sin kommunikation. Rätt ska vara rätt, helt enkelt.

Läkares ställning och villkor

Rätt kompetens ska ge rätt typ av tjänst

Flertalet regioner i Sverige har anammat en process som innebär att specialistläkare hålls tillbaka och ges lägre tjänstetitlar jämfört med den kompetens de kan uppvisa. Detta innebär alltså att specialistläkare, trots specialistbevis i en specialitet fortsätter med både titel och lön motsvarande legitimerad läkare. Även specialister hålls tillbaka från att bli överläkare eller biträdande överläkare men bristen av standardiserade kriterier för ÖL- och BÖL-tjänster gör det svårare att påvisa att man fortsätter på felaktig tjänstetitel. 
Att detta är problematiskt är uppenbart, men det är svårt att säga huruvida det rör sig om enskilda anekdoter eller om det faktiskt är en systematisk strategi från regionernas sida, varför en kartläggning vore önskvärd.

Läkares ställning och villkor

Hälsokontroller beredskap och nattarbete

Hälsorisker vid nattarbete är välkända. Det finns god evidens och tydliga handlingsplaner för nattarbete. Vi erfar en diskrepans mellan formellt nattarbete och beredskap under kväll och natt. Den senare kategorin bemannas i regel av specialister som ofta utgörs av läkare med mångårig erfarenhet. I många specialiteter har andelen nattliga konsultationer på senare tid ökat avsevärt. Därför har belastningen vid beredskapsarbete närmat sig nattarbete utan att formellt räknas som sådant. Utdrag för arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling 2019:3 29 §: Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i nattarbete.

Med nattarbetande avses den som 1. normalt utför minst 3 timmar av sitt arbetspass mellan klockan 22.00 och 06.00, eller 2. troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid mellan klockan 22.00 och 06.00. Dessa kriterier kommer majoriteten av berörda läkare inte att uppfylla inom beredskapspassen. Dock arbetar dessutom majoriteten av läkare dagtid i motsats till rena nattarbetare i andra yrkesgrupper som ofta har ledighet mellan sina arbetspass.

Enligt FS motionssvar 2024 ”bryter arbetsgivare idag mot Arbetsmiljöverkets regler och exempelvis inte erbjuder de medicinska kontroller man är ålagda att göra, vilket är tyvärr allt för vanligt. Det verktyg förbundet har för att påverka arbetsgivarna är att via utsedda skyddsombud agera i enlighet med det förbundet lär ut”. Vi ser det som orimligt att denna viktiga fråga enbart åläggs de lokala skyddsombuden som är i beroendeställning till arbetsgivaren utan de behöver även central kompetens och stöd.

Läkares ställning och villkor

Patientsäkerhet börjar med tid för pappersarbete

En rapport från 2019, framtagen av Sveriges läkarförbund i samarbete med McKinsey, visar att läkare i genomsnitt använde cirka 19 procent av sin arbetstid – motsvarande en hel arbetsdag per vecka – på administrativa uppgifter. Undersökningen visade också att det i primärvården kan vara upp mot en tredjedel av arbetstiden. 
Administrativt arbete skiljer sig inom professionen utifrån både specialitet och arbetsplats, men alla läkare har administrativa arbetsuppgifter i stor utsträckning. Administrationen omfattar både direkt och indirekt patientarbete. Det handlar om rent administrativa sysslor som ibland inte tillför värde till patientmötet, men som i stor utsträckning ofta är en förutsättning för god kvalitet på vården och ökad patientsäkerhet.

Det finns en uppsjö av olika arbetsuppgifter som inkluderas i begreppet administration för läkare. Självklara delar är journalföring, remisshantering, signering, utfärdande av intyg och receptförskrivning mm. Mer osynliga uppgifter inkluderar möten för verksamhetsutveckling, föreläsningar inklusive förberedelser, handledning, konsultation mellan specialister, deltagande i regionala och nationella arbetsgrupper etc. Det är inte osannolikt att nya administrativa uppgifter har tillkommit sedan 2019, och att befintliga tar mer tid (nya IT-system, fler klick, färre medicinska sekreterare). 

Trots denna välkända arbetsbelastning, som beskrivs fint i enkäten från 2019, saknas idag tydliga rekommendationer från arbetsgivaren kring hur stor del av läkares arbetstid som bör avsättas för administration. I praktiken avsätts sällan tillräckligt med tid i schemat och inlagd tid prioriteras ofta bort, vilket innebär att uppgifter får utföras utanför schemalagd tid. Arbetet görs istället på lunchraster, fikapauser, kvällstid och helger. Detta är inte bara en arbetsmiljöfråga – det är även patientsäkerhetsmässigt riskabelt, då viktig information kan missas eller bli liggande under längre tid på grund av brist på schemalagd administrationstid.

Att låta arbetsgivaren själv bestämma hur mycket administrationstid som läggs ut fungerar därmed bristfälligt, då det ofta resulterar i alltför liten eller obefintlig tid. Det är därför nödvändigt att Läkarförbundet tydligare lyfter fram krav på tid för administration så att lokalföreningar får underlag i förhandling med arbetsgivaren. 

Sjukhusläkarna anser att tydliga rekommendationer från Läkarförbundet skulle ge ett konkret stöd i lokala förhandlingar och schemaläggning, stärka arbetsmiljön för läkare, skapa utrymme för kollegialt lärande och flexibilitet – och inte minst öka patientsäkerheten.

Forskning och utbildning

Utbildningsersättning och statistik.

Att utbilda andra är en skyldighet och ska löna sig! En välutbildad läkarkår är grundläggande för kvaliteten i all sjukvård. Inom ett flertal specialiteter bortfaller många undervisningstillfällen för såväl medicine studenter, BT-, ST- och specialistläkare på universitetssjukvårdsklinikerna samt regionklinikerna. Undervisning krävs därför på mindre sjukhus och privata vårdgivare med höga effektivitetskrav och patientflöden. För att undervisning inte ska drabba dessa enheter ekonomiskt behöver ett minskat patientflöde kompenseras. Icke enhetliga undervisningsavtal försvårar spårbarheten av avsatta medel och uppföljande statistik över utförd undervisning.

Forskning och utbildning

Forska eller försvinna? En jämlik väg in i vetenskapens värld.

Forskning är en grundpelare i läkaryrket och spelar en avgörande roll för att utveckla evidensbaserad vård. För att fler ska vilja satsa på forskning även efter examen, behöver vi få möjlighet att komma i kontakt med det redan under utbildningen. 

Även om flera lärosäten i Sverige erbjuder någon form av forskningsanknytning, skiljer det sig fortfarande i hur lätt det är att få handledning, resurser och en tydlig väg in i forskningen som student. På vissa universitet, som Karolinska Institutet och Linköpings universitet, finns tydliga vägar in i forskningen redan under utbildningen, till exempel via kurser eller forskarlinje. På andra håll är det mer upp till studenten själv att ta initiativ och hitta handledare, vilket kan göra det svårare att få en väg in. Det riskerar att skapa en ojämlikhet i vilka studenter som faktiskt får chansen att forska och i längden påverka vilka som blir framtidens forskande läkare. 

Sveriges läkarförbund bör därför ta en aktiv roll i att verka för att alla läkarstudenter i Sverige, oavsett lärosäte, ges likvärdiga och goda möjligheter att engagera sig i forskning redan under grundutbildningen. 

Forskning och utbildning

Motion gällande Legitimationsbevis och specialistbevis från Socialstyrelsen

Sedan 2021 undertecknar Socialstyrelsen inte längre legitimations och specialistbevis för läkare, utan man förlitar sig på digitala kopior med en verifieringslänk, vilket kan vara sårbart. Våra medlemmar har efterlyst ett mer konkret fysiskt bevis på uppnådd kompetens och inte bara en pdf-fil.

Forskning och utbildning

Inför offentlig utlysning av alla underläkartjänster!

Hälso- och sjukvården är en av samhällets mest avgörande verksamheter, där rätt person på rätt plats kan göra skillnad för både arbetsmiljön och patienters liv och hälsa. Trots detta förekommer det brister i rekryteringsprocessen, där informella nätverk och personliga kontakter kan väga tyngre än meriter och fler unga läkare än någonsin överväger att lämna yrket. För att säkerställa en rättvis och kompetensbaserad rekrytering måste alla underläkartjänster utlysas offentligt och tillsättas på lika villkor. I den statliga sektorn är detta implementerat och lagstadgat, varför får våra regioner fria tyglar? 

I flera regioner sker rekrytering på ett sätt som saknar transparens. Tjänster tillsätts ibland utan att de först har annonserats öppet, och i vissa fall används informella kontakter snarare än öppna ansökningsförfaranden. När anställningar sker genom interna nätverk får personer med rätt kontakter en fördel, medan andra, kanske mer kvalificerade, aldrig ens får en chans att söka. Detta leder till att kompetens går förlorad och att de mest lämpade kandidaterna riskerar att bli förbisedda. 

För att komma till rätta med dessa problem bör det införas ett krav på att alla underläkarvikariat måste utlysas offentligt innan de tillsätts. Det innebär att samtliga lediga tjänster annonseras på respektive officiella jobbportaler, så att alla intresserade har möjlighet att söka. Urvalsprocessen måste vara tydlig, rättvis och baseras på meriter, erfarenhet och kompetens snarare än informella kontakter.  

Det är dags att införa krav på att alla underläkartjänster utlyses offentligt på regionernas webbplatser, så att rekryteringen sker rättvist och transparent. Genom detta skapar vi en starkare, mer kompetent och välbemannad samt rättvis hälso-och sjukvård för framtiden. 

Forskning och utbildning

Enkätsystem

En viktig del i det fackliga arbetet är att inhämta medlemmarnas uppfattningar i olika aktuella frågor. Flera enkäter via förbundet har genom året givit stort genomslag medialt och kunnat påverka politiken i den riktning som gynnar våra medlemmar. Läkarförbundets delföreningar genomför också angelägna enkäter som ger möjlighet att ställa frågor av relevans för den aktuella medlemsgruppen. 

Tidigare har delföreningarna kunnat få stöd från förbundets kansli med att göra utskick av enkäter, men denna möjlighet har under det senaste året försvunnit. Det blir då upp till varje delförening att lösa problemet själv. Det kan vara lockande att hemfalla till olika billiga lösningar, med det är inte säkert att dessa lever upp till kraven som GDPR ställer. Eftersom fackligt medlemskap är en känslig personuppgift är det angeläget att detta hanteras korrekt.  

Förbundet har tecknat avtal med Webropol, som i sin affärsmodell erbjuder obegränsat antal användare. Västra Götalands läkarförening har valt att teckna ett eget avtal med Webropol till en kostnad av ca 30 000:-/år. Många mindre föreningar har sannolikt inte möjlighet att ta en sådan kostnad.  

Vi anser att möjligheten för delföreningar att kunna skicka ut enkäter är en avgörande del i det fackliga arbetet och något vi måste fortsätta värna. Det är inte rimligt att varje delförening ska stå för den kostnaden, när det finns möjligheter till att kostnaden tas samlat av förbundet. 

Västra Götalands läkarförening yrkar

Forskning och utbildning

Vad *** får jag för pengarna? Kvalitetssäkra medlemsrådgivningen!

Den centrala medlemsrådgivningen inom Läkarförbundet håller generellt en god och professionell nivå. Vi upplever dock att vi, i egenskap av lokala ombud och representanter för lokalföreningen, i allt högre utsträckning får frågor från medlemmar som inte fått tillräckligt stöd. I vissa fall har vi även tagit del av svar från medlemsrådgivningen som vi uppfattar innehållit bristande eller direkt felaktig information. För många medlemmar är medlemsrådgivningen en viktig anledning till att man är medlem i Läkarförbundet.

Rådgivningen utgör en av förbundets mest synliga och konkreta medlemsförmåner – ett av våra främsta "ansikten utåt". Om den upplevs som otillräcklig eller felaktig finns en stor risk att medlemmar tappar förtroendet för och i förlängningen väljer att lämna förbundet.

Det är av största vikt att säkerställa en hög och jämn kvalitet i den rådgivning som ges, både juridiskt och fackligt.

Forskning och utbildning

Fackligt förtroendevalda borde ha högre prioritet!

Sveriges Läkarförbund erbjuder medlemsrådgivning till alla medlemmar. Nivån på kunskapen och därmed frågeställningarna kan variera, varför de som sitter i medlemssrådgivningen erbjuder en varierande bredd av kunskap och kompetens. Fackligt förtroendevalda är oftast mer initierade och har mer kunskap än gemene medlem och efterfrågar därmed oftare mer kvalificerad rådgivning.  

Forskning och utbildning

TVÅVÄGSKOMMUNIKATION MELLAN LOKALFÖRENING OCH CENTRALA KANSLIET

När en tvist avslutas i oenighet på lokal nivå kan lokalföreningen lyfta tvisten till central nivå. I Stockholm upplevs denna informationsöverföring som enkelriktad. När en tvist lyfts till central nivå får inte lokalföreningen återkoppling, varken om hur det går eller om ärendet fortfarande är aktivt. Det har hänt att både medlem och lokalförening fått informationen via media.

Den andra sidan av problemet är när en medlem hör av sig till medlemsrådgivningen direkt utan tidigare kontakt med lokalföreningen, och ett ärende påbörjas utan att den lokala föreningen får kännedom om saken.  Detta är inte acceptabelt. Det försvårar det lokala fackliga arbetet.

Samtidigt försämrar det förtroendet för Läkarförbundets centrala arbete, när vi uttrycker olika saker lokalt och centralt. När vi inte utbyter information blir saken inte optimalt handlagt. Medlemmar signalerar att deras ärenden försvinner iväg, utan kännedom eller kontroll från medlemmens sida.

Forskning och utbildning

Neutralitet eller tystnad? Omvärdera beslutet från Läkarförbundets fullmäktigemöte 2024.

Vid Sveriges läkarförbunds fullmäktige november 2024 besvarades en motion som uppmanade SLF att anta vad man kallade ett “neutralt förhållningssätt” till världens alla nuvarande och framtida “humanitära konflikter och katastrofer”. Vi ber nu fullmäktige att omvärdera sitt ställningstagande och vad som betraktas som neutralt.

Under det gångna året har en växande samling av ledande människorättsorganisationer, biståndsorgan och akademiker, inklusive International Association of Genocide Scholars, fastslagit att Israels “agerande i Gaza uppfyller den juridiska definitionen av folkmord”. Det är det yttersta brottet mot mänskligheten och faller långt utanför det som kan kallas “humanitär konflikt” eller “katastrof”, som skulle omfattas av fjolårets motion. 

Vi menar att det är vårt självklara ansvar att motsätta oss systematiska angrepp på våra kollegor och den sjukvårdsapparat som de verkar i, framför allt utifrån vårt yrkesetiska ansvar men också då internationella etiska principer som artikulerade i Genèvekonventionen är grundmuren på vilken vårt eget arbetsrättsliga skydd vilar. Vi anser att vårt fackförbund bör företräda oss i detta basala etiska ställningstagande liksom värna vår professions skyddade status. 

Diskussioner kring sjukvårdsarbetares möjlighet att ta ställning kretsar ofta kring begreppet medicinsk neutralitet, en princip tänkt att säkerställa att patienter behandlas opartiskt under militära konflikter samt att sjukvårdsarbetare och patienter skyddas från politiska och militära påtryckningar eller angrepp. Idén om medicinsk neutralitet kan dock förstås på olika vis. Å ena sidan kan den användas som förevändning för att aldrig ta ställning för eller emot någonting, vilket riskerar att resultera i understödjande av förtryck och maskerande av grundorsakerna till ojämlikheter i hälsa. Det är så begreppet medicinsk neutralitet hittills använts av SLF. Även i det senkomna gemensamma utlåtandet från de Nordiska läkarförbunden avstår man att skriva ut vilka som angriper sjukvården och dödar civila i attackerna man beskriver. 

Å andra sidan kan medicinsk neutralitet användas för att utmana rådande makt genom att vittna om övergrepp mot civilbefolkning och sjukvård och brott mot internationell rätt. World Medical Association uppmanar till detta i sitt uttalande om förhållningssätt i våldsamma konflikter där de slår fast att ”Läkare har ett ansvar att sätta press på regeringar och andra auktoriteter för att säkerställa att förutsättningar för hälsa samt hälso- och sjukvård (…) tillgodoses”.

I fjolårets nämnda motion citerade man Läkare utan gränser som argument för sin sak. Läkare utan gränser har sedan dess skrivit rapporter där de benämner vad Israel gör i Gaza som folkmord och den militariserade matdistributionen under Gaza Humanitarian Foundation (GHF) ett orkestrerat dödande, en institutionaliserad svält, dehumanisering och en dödsfälla. Detta från en organisation vars hela arbetssätt är avhängigt att de ses som en neutral part i konflikter - en neutralitet som dock inte betyder att inte göra eller säga någonting när övergrepp sker.  

Det som sker i Gaza är en av FN, internationell domstol och människorättsorganisationer erkänd flera decennier lång ockupation, fördrivning och apartheid, samt ett nu pågående angrepp som av flertal tunga oberoende aktörer klassats som ett folkmord. Som en del i detta är hälso- och sjukvården och dess arbetare under systematisk attack. Omfattningen har varit så total att FN tvingats uppfinna en ny term för att beskriva det - “medicide”. Vi förväntar oss att vårt fackförbund står upp för de etiska grundprinciper som utgör grunden för vårt yrkesarbete, att ni representerar oss och utövar ert inflytande på ett sätt som vi som enskilda individer inte förmår.  

Sjukvårdspolitik

Läkare ska leda

Bakgrund

Enligt Läkarförbundets stadgar är förbundets uppgift att värna och utveckla en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. För att detta ska kunna säkerställas är det nödvändigt att medicinsk kompetens finns representerad i beslutsfattande och styrande funktioner.

I dag innehas många ledande befattningar inom hälso- och sjukvården av personer utan medicinsk utbildning. Detta riskerar att leda till beslut som inte tillräckligt beaktar patienternas behov, medicinsk evidens eller vårdens långsiktiga utveckling. Läkare, som har den unika kombinationen av medicinsk kunskap, klinisk erfarenhet och helhetsperspektiv, är därför bäst lämpade att leda verksamheter där medicinska beslut är centrala.

Det är även angeläget att läkarkåren tar en tydligare roll i andra samhällsfunktioner där medicinsk expertis är av avgörande betydelse, exempelvis inom folkhälsopolitik, beredskapsplanering och samhällsskydd.

Behov

För att säkerställa en ändamålsenlig styrning och hög patientsäkerhet bör Läkarförbundet tydliggöra att läkare ska ha en ledande roll inom hälso- och sjukvården samt där medicinsk kunskap är central i samhället.

SPLF Specialistläkarföretagarna - Svenska Privatläkarföreningen

Sjukvårdspolitik

Omtag i chefsfrågan

Omtag i chefsfrågan!

Andelen läkare som väljer eller får chefsuppdrag i primärvården minskar. Detta kan ha flera orsaker, till exempel skulle det kunna vara att det för arbetsgivaren ofta blir billigare i det korta perspektivet att tillsätta en chef från annan profession. En annan orsak kan vara ett alltför stort och omfattande uppdrag för den läkare som väljer att axla rollen jämfört med andra yrkesgrupper, eftersom läkaren också ofta är ansvarig läkare (MAL). Samtidigt är den ekonomiska ersättningen för chefsuppdraget ofta begränsad – i vissa fall innebär det snarare en ekonomisk förlust.

Tidigare har Läkarförbundet tillsammans med KI gjort en internationell forskningsöversikt som visat att verksamheter med läkare som chefer ofta når bättre resultat, både medicinskt och ekonomiskt, och att dessa verksamheter dessutom har lättare att attrahera personal. Dock finns begränsat underlag gällande primärvård. Internationella forskningsjämförelser är dessutom svåra eftersom primärvården i många länder är organiserad på helt andra sätt, med allmänläkare som egna företagare.

För att stärka läkarnas ställning som chefer i primärvården behövs därför bättre kunskap. Det behövs aktuellt underlag som belyser sambandet mellan chefens profession och faktorer som psykosocial arbetsmiljö, medicinska resultat, ekonomi och patientnöjdhet. I den pågående Omställningen till nära vård finns inte alls frågan om medicinskt ledarskap med. Vi vet att omställningen dessutom går trögt och avsaknaden av medicinsk kompetens i ledningen på alla nivåer i primärvården skulle kunna vara en bidragande orsak till detta.

Trots att Läkarförbundet länge drivit chefsfrågan går utvecklingen åt fel håll. Här krävs nu ett omtag.

Vi yrkar:

att SLF undersöker varför så få chefer i primärvården är läkare

att SLF tar fram nytt underlag för att visa på vikten att läkare är chefer i primärvården

Svenska Distriktsläkarföreningen

Mellersta Skånes läkarförening

Upplands allmänna läkarförening

Norrbottens läkarförening

Sjukvårdspolitik

Stärk den läkare som vill bli chef och ledare

Ledarskapsfrågorna har på senare år varit prioriterade inte bara för Chefsföreningen utan för hela Läkarförbundet. Man kan trots detta konstatera att utvecklingen av andel och antal chefer som är läkare, inklusive på högre organisatoriska nivåer, inte har varit tillfredsställande. Detta gäller slutenvård, primärvård och andra typer av verksamheter.

Chefsföreningens kontakter med medlemmar, så som deltagare i Ledarskapsprogrammet och via andra kontaktytor, indikerar att läkarnas anställningsvillkor inte upplevs som tillräckligt starka när det kommer till ställningstagandet att välja en ledarskapsinriktning på karriären, söka en chefstjänst eller att acceptera ett erbjudande om chefstjänst. 

Läkare som står inför ledarskapsuppdrag kontaktar ofta Chefsföreningen och exempelvis Läkarförbundets medlemsrådgivning för råd och stöd. Det finns flera exempel på när sådan vägledning har givit bra resultat, men även exempel på när det varit svårt att få igenom rimliga anspråk och inte minst torde det finnas ett mörkertal av kollegor som inte har sökt sådana råd från förbundet.

Bland de frågor som Chefsföreningen har identifierat som viktiga är en bevarad reallöneutveckling under chefsuppdraget, möjlighet att arbeta kliniskt under uppdraget, rätt att behålla sin anställning som läkare dvs att ha en anställning att återgå till efter avslutat uppdrag, rätt till chefshandledning/utbildning samt rätt till betald tid för klinisk reaktivering efter avslutat chefsuppdrag.

Det är av yttersta vikt att såväl kollegor som är i tidig fas som senare fas av ledarskapskarriären har ett tydligt stöd från Läkarförbundet när det gäller dessa frågor. 

Sjukvårdspolitik

Hot och våld från medlemmar som riktas mot oss – ökat stöd i hantering av dessa samt möjlighet att ärenden tas över?

När vi fackligt förtroendevalda möter och företräder våra medlemmar är det ofta i olika situationer förknippade med konflikt. Ibland konflikt med arbetsgivaren, ibland med andra kollegor. Gemensamt oavsett typ av konflikt är att de många gånger utlöser krisreaktion hos medlemmen- inte minst om man anser sig orättvist behandlad eller om man riskerar arbetsrättslig åtgärd som ex avsked. 

Det händer att den frustration, ilska och oro som kan uppstå även riktas mot oss som fackligt företräder medlemmen. Ibland direkt från medlem men kan komma från tredje person som exempelvis anhörig. Obehagliga och direkt hotfulla situationer kan uppstå. 

I explicita fall med direkta hot kan och ska självklart polisanmälan bli aktuell, men även i fall utan uttalad och direkt hotbild påverkas arbetsmiljön påtagligt negativt. Arbetsmiljö generellt  för oss fackligt förtroendevalda och ombudsmän är en viktig fråga som måste lyftas upp högre på agendan inom Sveriges Läkarförbund.  
 
Västra Götalands läkarförening yrkar 
 

Sjukvårdspolitik

Kloka administrativa val

Kloka kliniska val är sedan några år ett etablerat koncept i Sverige på modell från bland annat Kanada och har knappast undgått någon. Initiativet är lovvärt men bitvis omtvistat.

Ett klokt val av annat slag handlar om den ökade administrationen inom svensk sjukvård och är närmast att betrakta som en epidemi. Detta är en utveckling som behöver stävjas! Administration sker på många plan och har många skepnader. Viss form av administration är helt nödvändig och önskvärd, till exempel patientnära administration där vi uppfattar att tiden snarare har minskat. Viss administration som idag utförs av läkare kräver ej medicinsk kompetens, och borde för effektivt resursutnyttjande utföras av till exempel en verksamhetsnära administratör. Viss administration borde inte utföras alls. Kloka administrativa val kan, bland mycket annat, också innefatta en bättre resursfördelning i sjukvårdsorganisationer mellan administrativ respektive kliniskt verksam personal för att uppnå störst nytta för patienterna. Ska vi verkligen ha fler verksamhetsutvecklare än distriktsläkare?

Sjukhusläkarna och Örebro läns läkarförening yrkar:

Sjukvårdspolitik

En smidigare medlemsresa

Ett starkt förbund ska kunna locka nya medlemmar och engagera befintliga, som vi alla vet kan detta vara en utmaning. Dock bör det inte vara en utmaning för våra medlemmar att gå över från student- till SYLF-medlem.  

I vår verksamhet möts vi gång på gång av medlemmar som hör av sig för rådgivning men det visar sig i efterhand att dessa inte är registrerade som yrkesverksamma, vilket i sin tur leder till att vi inte kan bistå med adekvata åtgärder och fackets relevans undermineras redan tidigt i karriären.  

Vi upplever att kännedomen om manuellt byte av medlemskap är låg hos medlemsgruppen, trots upprepade åtgärder avseende detta från SYLF, SLF Student och Läkarförbundet. Vi ser det som ytterst viktigt att medlemsresan ska bli smidigare och övergången till yrkesverksammedlem/SYLF-medlem underlättas.

Sjukvårdspolitik

Tydliga riktlinjer för valberedningens arbete

Valberedningen spelar en central roll i att forma och föreslå Läkarförbundets framtida styrelse. Trots detta finns det i dagsläget ingen tydlig instruktion för hur valberedningens arbete med att ta fram ett förslag till ny styrelse ska bedrivas. I Läkarförbundets stadgar §38 och §39 beskrivs endast formaliteter kring själva valet, men inte om arbetssätt och instruktion. Arbetet bedrivs istället i nuläget utan en känd vägledning, vilket medför att valberedningens bedömningar och arbetssätt kan präglas av individuella tolkningar och personliga överväganden. Avsaknaden av gemensamma och kända riktlinjer riskerar att leda till bristande transparens, otydlig rollfördelning samt en oenhetlig process vid framtagande av förslag till ny förbundsstyrelse. Inom exempelvis SACO har man en instruktion för valberedningens arbete med att ta fram en ny styrelse vilket gör processen mer tydlig och transparent.

Vidare saknas klargöranden kring olika jävssituationer kopplade till valberedningens uppdrag. En sådan fråga kan exempelvis handla om valberedare samtidigt bör kunna vara röstberättigade fullmäktigedelegater. För att värna förtroendet för processen är det viktigt att även dessa aspekter belyses och tydligt regleras.

För att stärka förtroendet för valberedningens arbete och säkerställa en genomtänkt, representativ och professionell nomineringsprocess, bör en gemensam instruktion tas fram för valberedningens arbete. Denna bör utformas i samverkan mellan valberedningen och förbundsstyrelsen, och tex innehålla:

- Syfte och mål med valberedningens arbete
- Tydliga riktlinjer för hur arbetet ska organiseras och dokumenteras.
- Principer för hur kandidater identifieras och utvärderas, t.ex. -Vilken typ av kompetens, erfarenhet och egenskaper som efterfrågas i en styrelse, -Vikten av bred representation (exempelvis avseende ålder, kön, erfarenhet, specialitet, geografisk hemvist och olika delar av läkarkåren), -Beaktande av hur länge en ledamot har suttit i styrelsen inklusive en avvägning mellan kontinuitet och behovet av förnyelse.
- En transparent process för hur nomineringar kan föreslås av medlemmar och hur dessa hanteras.
- En tidplan för arbetets olika faser fram till förslag inför fullmäktigemöte.
- Klargöranden kring jäv och roller, inklusive frågan om valberedare bör kunna vara röstberättigade vid samma fullmäktige där de lägger fram sitt förslag för ny styrelse.

Sjukvårdspolitik

Vad är en rimlig tid för att få genomslag på en bifallen motion?

Flera kollegor noterar att motioner som skickas till Läkarförbundet centralt inte ens kommer på fråga för en eventuell bedömning. 

Motionärerna är medvetna om att många motioner med olika lydelser har samma andemening och att det inte alltid är möjligt att gå igenom alla inkommande motioner. 

Dock är det inte rimligt att bifallna motioner tar decennier att effektuera. 

Om en motion passerar nålsögat och bifalles, hur lång tid är det rimligt att det tar för den att bearbetas och effektueras, trots regionpolitiska förändringar som kan fördröja?

Om man lusläser verksamhetsberättelser och internrevisorernas rapporter, kan man ana vad FS jobbat med, men det är väldigt svårt att konkret utläsa sambandet med eventuell inkomen motion, eller interpellation och eventuellt resultat.

Sjukvårdspolitik

Den demokratiska processen behöver vara levande

Det har föreslagits att det skall motioneras vartannat år vid fullmäktige vilket vi tycker försämrar den demokratiska processen och det fackliga arbetet. Vi föreslår i stället tydlig stringens och att de motioner som skall tas upp för behandling skall vara av betydelse för det läkarfackliga arbetet.

Behov

Den demokratiska processen behöver vara levande i vårt fackförbund för att driva det fackliga arbetet framåt. 

Specialistläkarföretagarna - Svenska Privatläkarföreningen

Interpellationer

Dygns- och veckovila

Dygnsvila och veckovila regleras i arbetstidslagen. För läkare infördes förändringar i de
allmänna bestämmelserna den 1 februari 2024. Sedan dess har två avtalsperioder passerat
utan att frågan om dygnsvila och veckovila som sammanfaller fått en tydlig lösning.

Enligt ett avgörande i EU-domstolen ska veckovila som överstiger 24 timmar inte inskränka
på arbetstagarens rätt till dygnsvila. Trots detta har SKR gjort bedömningen att det är möjligt
att lägga 36 timmars veckovila där dygnsvilan ingår. Läkarförbundet har tidigare
kommunicerat en annan uppfattning och menar att dygnsvila och veckovila ska läggas
separat.

Interpellationer

SKR – En ideell förening med stor myndighetsmakt!

Professor emerita Lena Marcusson utredning (Fi 2022:18) inleddes 2022 och som ledde till utredningen Staten och kommunsektorn (SOU 2024:43), där det i slutbetänkandet föreslås införande av handlingsoffentlighet för SKR och som remitterats och besvarats av bl.a. SLF, men trots bred önskan bland remissinstanser och lagförslagets tydliga rekommendation finns det fortfarande ingen tillsatt utredning om handlingsoffentlighet i SKR:s verksamhet. 

Läkarförbundet skrev i sitt remissvar 2024-11-27, Gem 2024/0161, ”Vi vill därför uppmana regeringen att snarast utreda införande av handlingsoffentlighet i SKR verksamhet såsom utredningen föreslår” (SOU 2024:43).