Läkares ställning och villkor

Meningen är att det planerade läkararbetet enligt gällande kommunalt och regionalt avtal ska ske vardagar mellan 7.00 och 21.00; annan arbetad tid är jourtid. Jourtid är en form av övertid som ersätts enligt jouravtalet i Specialbestämmelserna eller i lokala jouravtal.  

Men ibland räcker inte en arbetstid med 40 timmar i veckan till, och då blir det fråga om övertid. Läkaren blir beordrad till övertidsarbete eller får övertiden godkänd i efterhand (medan läkaren själv styr flextid, om det finns på enheten) – övertid är dyrare för arbetsgivaren över hela arbetsmarknaden. Flextid kan ändras till övertid i efterhand om så är fallet. 

Men om läkaren i sitt anställningsavtal har skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, så har medlemmen ingen rätt till pengar eller säker rätt till ledig tid för arbetad övertid. (kommunalt och regionalt avtal, AB § 20, moment 8)  

En läkare med bortavtalad ekonomisk ersättning kan beordras att arbeta övertid, på vad som tidigare var jourtid men som nu är schemalagd tid utan att få någon ersättning i pengar. I sjukvården får nästan aldrig en medlem någon ekonomisk ersättning för en bortskriven rätt till övertid och i löneförhandlingen vid nyanställning diskuteras ofta inte frågan om övertid.  

Det finns sedan sommaren 2023 en räknesnurra på Läkarförbundets hemsida som med en schablonuträkning synliggör det ekonomiska värdet av bortskriven rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid. 

Många medlemmar är inte medvetna om att rätt till övertidsersättning är en förhandlingsfråga och arbetsgivaren är skyldig att redogöra för bakgrunden till bortskrivning av övertiden vid anställningsavtalets tecknande. Här kan läkaren om hen är aktiv vägra att skriva under och i stället begära ett anställningsavtal med rätt till övertid. 

Med ett högt pris för övertid skapas ett ekonomiskt incitament att minska övertiden, vilket gynnar arbetsmiljön. Det är viktigt att denna fråga drivs av Sveriges Läkarförbund centralt då det är olika praktiska tillämpningar av ersättning för övertid över landet på olika sjukhus. 

Arbetsgivaren följer inte de intentioner som funnits i AB och har missbrukat den paragraf om övertid i AB som finns. Det är högst rimligt att man snävar åt bestämmelsen, så att det bara är i motiverade undantagsfall som en bortskrivning av ekonomisk ersättning kan ske.  

Därför bör Läkarförbundet ha en klart uttalad grundinställning att det är AB § 20 med faktorer för ersättning vid övertidsarbete som gäller som norm och inte en av arbetsgivaren påtvingad bortskrivning av ekonomisk ersättning. 

Informationen om rätten till ersättning för arbetad övertid med faktorer enligt AB § 20 behöver tydliggöras i information till medlemmar och förtroendevalda. Möjligheten finns att få ut pengar eller ledighet för arbetad enkel övertid (arbetad övertid x 1,5 timmar ledighet eller x 180% av timlönen) och kvalificerad övertid (arbetad övertid x 2 timmar ledighet eller x 240% av timlönen). 

Eftersom arbetad övertid inte avrundas enligt AB § 20, så föreslås Sveriges Läkarförbund på sin hemsida att skapa ny en räknesnurra, som exakt räknar ut vad arbetad övertid i timmar och minuter motsvarar i ersättning för enkel respektive kvalificerad övertid i pengar eller ledighet för medlem. 

Grundinställningen bör vara att läkare ska ha betalt för sitt arbete. 

Sveriges Läkarförbund behöver också uppmärksamma övertidsfrågan för läkare som arbetar inom privat sektor och har andra kollektivavtal såsom Vårdföretagarna. 

Läkare vill arbeta och hjälpa sina patienter, men läkare vill inte arbeta gratis övertid.