Sjukvårdspolitik

Att underläkar- och läkarassistenttjänster bör tillsättas av de personer som är mest kvalificerade för jobbet är en självklarhet för att uppnå bästa möjliga hälso- och sjukvård. Trots detta är rekryteringsprocessen av såväl underläkare som läkarassistenter oftast allt annat än transparent. I stället för att utlysa tjänster offentligt , sker rekryteringsprocessen i många fall bakom stängda dörrar, utan insikt i varken ansökningsperioden, arbetsuppgifter eller bedömningskriterier. Denna otydliga rekrytering skapar oro och frustration bland unga läkare, som behöver lägga oberäkneligt mycket tid på att kontakta potentiella arbetsgivare i hopp om att i just rätt tid ansöka om ett jobb som matchar deras kompetenser. Ett rekryteringssystem utan tydliga rutiner uppmuntrar både till nepotism, där personer kan bli godtyckligt anställda enbart genom en viss kontakt, samt ger utrymme för ojämlik rekrytering. 

Det nuvarande systemet försvårar även unga läkares geografiska rörlighet då lokal anknytning medför ett större kontaktnät med fler möjligheter att känna till en potentiell arbetsgivare. Detta leder i sin tur till ett minskat utbyte av kunskap och erfarenheter mellan regionerna, vilket hämmar utvecklingen av Sveriges hälso- och sjukvård.  

Visserligen medför offentlig utlysning mer arbete och mindre flexibilitet för regionerna att snabbt anställa tidsbegränsade tjänster. Arbetsgivaren borde dock med tidigare erfarenheter av de frekvent återkommande sommarmånaderna kunna förutspå behovet av extra tjänster och således ha ett eget intresse av att etablera ett standardiserat, förutsägbart och rättvist rekryteringssystem. 

Offentlig utlysning av både underläkar- och läkarassistenttjänster gynnar alla inom hälso-och sjukvården. Patienter kan förlita sig på bästa möjliga kompetens, arbetsgivare kan planera för en säker vård och arbetstagare kan konkurrera på en rättvis arbetsmarknad.