Läkares ställning och villkor

Löneökningen i våra avtal med arbetsgivaren har generellt sett legat i nivå med märket, men trots detta ser vi sjunkande reallöner och en sämre löneökningstakt än samhället i stort. Mellan åren 2014-2023 utvecklades reallönen för AT-läkare med -8,3%, för ST-läkare med -5,4% och för specialistläkare med -2,7% (SCB/Medlingsinstitutet). För jämförelse utvecklades medellönen i Sverige med -1,3% under samma tid, trots att läkarkåren har högre facklig anslutningsgrad än snittet på arbetsmarknaden. Om detta inte beror på att vi är dåliga i de kollektiva förhandlingarna måste det då bero på den andra delen av lönebildningen: ingångslön vid nyanställning. Som grupp är vi helt enkelt usla på individuell löneförhandling. Sannolikt beror detta främst på grund av regionernas ställning som arbetsgivarkartell, där särskilt underläkare i princip inte har några alternativa arbetsgivare.

En lösning är kollektivt förhandlade tarifflöner såsom i till exempel Danmark, men denna lösning är oönskad av vissa då den individuella förhandlingen uteblir. Det finns dock ett tredje alternativ, en slags kompromiss mellan individuell och kollektiv löneförhandling som man kan yrka på i framtida kollektivavtalsförhandling. Vid nyanställning av AT och ST behålls den individuella löneförhandlingen som idag. Årligen görs dock en översyn av ingångslönerna för dessa positioner och man jämför med ingångslönerna året dessförinnan. Har ingångslönerna ökat med mindre än märket/avtalad lönerevisonstakt noteras mellanskillnaden. Mellanskillnaden läggs sedan i en särskild pott som vid lönerevisionen ska tillfalla den medlemskategori vars ingångslöner inte hängt med. Potten fördelas utöver den ordinarie lönerevisionen och kompenserar på så sätt kollektivet för oskäligt sjunkande ingångslöner. Exempel: I Region A går ST-läkare in på 50 000 kr i snitt 2024. År 2025 ökar detta till 50 500 kr, en ökning med 1%. Under samma period är löneökningstakten i lönerevisionerna enligt avtal 2%. Det finns alltså en skillnad på 1 procentenhet eller 500 kr per ST-läkare mellan ingångslönernas ökningstakt och ökningstakten i lönerevisionen. Nästkommande lönerevision hamnar även den på 2% enligt avtal. ST-läkare som grupp får utöver de 2% även 500 kr extra per nyanställd ST-läkare till lönepotten som kompensation. Ovanstående upplägg gör alltså att kollektivet inte kan få lägre löneutveckling än märket. Samtidigt bibehålls individuell löneförhandling, lönespridning och en liten chans att man faktiskt lyckas höja ingångslönerna snabbare än märket. Det utgör alltså inget tak utan enbart ett golv. Historiskt hade underläkarkollektivet varit starkt gynnat av ett liknande upplägg, sannolikt även specialistkollegor på flera håll.

Ska vi ha ännu ett decennium av branta reallönesänkningar framför oss? Läkarkåren litar på att vi ska vända trenden. Hittills har vi misslyckats och det är tydligt att vi behöver byta strategi.

SYLF Östra Skåne föreslår därför