Läkares ställning och villkor

Mellan åren 2014-2023 utvecklades reallönen för AT-läkare med -8,3%, för ST-läkare med -5,4% och för specialistläkare med -2,7% (SCB/Medlingsinstitutet). För jämförelse utvecklades medellönen i Sverige med -1,3% under samma tid. Till stor del beror detta på ingångslöner som inte hänger med. Lönesättande chefer är ofta själva läkare och har, förhoppningsvis oavsiktligt, bidragit till situationen. Vi upplever i vår förening att det i löneförhandlingar ofta framkommer felaktigheter från läkarchefer kring lönebildning.

 1) Man jämför löneanspråk med löner från föregående års lönerevision utan att räkna upp med förväntat revisionspåslag.

 2) Man resonerar att redan anställda kollegor ska ha högre lön än en nyanställd på samma tjänst, trots att man saknar lönetrappa utöver årliga lönerevisionen som främst bara kompenserar för inflationen. Får nyanställda lägre lön än kollegor som bara följt märket/lönerevisionen sedan anställning så leder detta oundvikligen till att läkare halkar efter resten av samhället.

 3) Man påstår att lönen kommer öka med växande erfarenhet och kompetens under anställningen, trots att vi erfarenhetsmässigt och statistiskt vet att detta sällan sker om man justerar för inflationen och samhällets allmänna löneutveckling. Detta kräver att regionen skjuter till extra pengar utöver kollektivavtalet, vilket är sällsynt. I praktiken tycks byte av tjänst vara det enda sättet att påverka sin lön på ett signifikant sätt, åtminstone inom det offentliga. En dålig ingångslön leder således ofta till en dålig lön under hela anställningen.

 4) Man inser inte att låga ingångslöner drabbar hela kollektivet då den totala lönepotten att fördela i varje lönerevision minskar

Vi borde ge våra kollegor i chefspositioner en chans att stå upp för läkarkåren och att motverka reallönetappet som vi ser. Det minsta vi kan göra är att ta bort okunskap som ursäkt. SLF får gärna höra av sig till oss för informationsmaterial.

SYLF Östra Skåne föreslår därför